Kapitel 24.

PREVIOUS:
– Vi ska ju åka hem imorgon? :( - Jag hade jättegärna velat gå och se på hans konsert. – Det fixar vi, Scooter kan ringa till din mamma och fråga om du kan få komma hem på söndag. Vi kan hämta upp dig imorgon på hotellet innan soundchecken? – Jag ville hoppa i sängen så glad jag blev, och jag var säker på att mamma skulle gå med på att låta mig stanna till söndag. Hon och Scooter hade ju blivit värsta buddies nu eftersom han startat organisationen. – Great, be honom ringa henne imorgon bitti. <3- Jag lade ifrån mig mobilen och jag somnade så fort jag lade mig ner under täcket.



Mamma hade gått med på att jag skulle få stanna till söndag. Jag förmodar att Scooter har smörat för henne. Hon brukar falla för sådant. Justin, Kenny, Scooter, Alfredo och Justins pappa? Hämtade upp mig utanför hotellet klockan elva då vi åkte direkt mot Washington State Arena. Justin hade presenterat mig för hans pappa och hans pappa hade snällt hälsat tillbaka. ”Jag har hört mycket om dig.” Hade han sagt och skrattat till samtidigt som Justin slog till honom på armen. Själv blev jag väldigt generad och försökte skratta bort det hela. ”Jag beklagar verkligen sorgen.” Hade Justins pappa plötsligt sagt mitt under bilresan. Jag hade vänt mig om mot honom och smilat. Han verkade vara en sån där chill pappa, jag gillade honom.

Det hade tagit en liten stund för oss att komma till stadion, men när vi äntligen kom dit så gick vi in genom en stor svart dörr och genom en stor upplyst korridor tills vi kom till ett stort sällskaps rum. Man fick många flashbacks från New York. Alla som varit med i Santa Lucia var där, inklusive Justins bakgrunds dansare och hans bakgrunds sångare. Det var även några tekniker som jag inte sett tidigare. Justin gick iväg med Scooter och Mama jan för att ha ett serious talk medan vi andra satte oss ned i sällskapsrummet. Till en början var det väldigt tyst tills en av Justins bakgrunds dansare, Michael bröt tystnaden. ”Är inte du tjejen som var med på Justins konsert i New York också?” Sa han frågande men glatt. Jag nickade och log mot honom. Plötsligt då vände han sig mot en av de andra dansarna och give me fiveade med honom. ”I told you so bro.” Sa han och skrattade till. Jag kollade frågande på Alfredo som hade börjat skratta och när han såg att jag kollade på honom skakade han på huvudet och gjorde en chest med sin hand, som för att jag inte skulle bry mig.
”Så är det officiellt än?” Sa Michael plötsligt med ett brett leende på läpparna och kollade på mig.
”Vad är officiellt?” Sa jag frågande och blev en aning nervös över vad han menade.
”Du och Justin? Bilderna på er är ju rätt så självklara.” Sa han och blinkade mot mig.
Alfredo såg nog att jag blev nervös över det Michael precis sagt så han knuffade till honom i sidan och gav honom en allvarlig blick. ”Vaddå? Man måste ju fråga.” Sa han och skrattade.
”Det är lugnt, men asså… jag och Justin är inte… så…” Sa jag nervöst och kollade på Pattie som tack och lov såg ut att vara inne i sin dator som hon tagit upp i knäet. Jag ville inte att någon skulle börja misstänka någonting om mig och Justin. Inte nu i alla fall. Jag tycker dessutom att det är Justins val när han vill ”gå ut” med det. Michael förstod att han nog inte skulle fortsätta prata om det han precis tagit upp så som svar log han bara mot mig. Det kändes skönt att jag förmodligen inte skulle bli utfrågad mer. De flesta här inne vet redan en del om mig, med tanke på att jag varit på semester med dem. Men vissa är alldeles för nyfikna och måste veta så himla mycket.
Vi alla hörde Justins och Scooters röster utanför dörren och snart öppnades den och in kom dem båda två, med en liten liten tjej? Hon kan väl vara runt tre år gammal?
”Taylor, här är någon jag vill att du ska träffa.” Sa Justin och lyfte upp den lilla tjejen. Jag reste mig nyfiket upp ur soffan och gick fram till dem båda två.
”Det här är min lillasyster Jazmyn.” Sa han och lyfte upp Jazmyn i famnen.
”Aw, hej Jazmyn.” Sa jag och tog tag i hennes minimala hand. Hon drog snabbt undan den och gömde sitt huvud under Justins haka. Både jag och Justin började skratta och likaså alla de andra i rummet som nyfiket satt och kollade på oss. ”Hon är lite blyg av sig.” Sa Jeremy och kom fram till oss och lyfte över Jazmyn till hans famn istället.
”Lyssna nu allihopa, soundchecken börjar om en kvart. Så vi kan väl alla gå mot scenen så samlas vi där. Tay har du fixat musiken?” Sa Scooter högt och allvarligt. Jag vände mig om så fort han nämnde Tay och det gjorde även den andra Tay som är Dj. ”Va?” Sa vi båda samtidigt och kollade frågande på varandra. Vi började skratta i kör och man såg på Scooter att han blev en aning förvirrad.
”Förlåt, hädanefter ska jag säga Dj Tay när jag menar honom.” Sa han skrattandes.
”Yeah, man… det är fixat.” Sa Tay och klappade Scooter hårt på axeln innan han gick ut ur sällskapsrummet tillsammans med alla de andra.
”Taylor… jag vet att jag kanske lägger för mycket ansvar på dig nu, men jag, Pattie och Allison ska iväg ett ärende och alla andra ska på soundchecken. Du skulle inte vilja passa Jazmyn tills vi kommer tillbaka?” Sa Jeremy och stod nu framför mig med Jazmyn i famnen och log.
Jag blev lite chockad över att han vågade låta mig passa henne eftersom vi inte känt varandra så värst länge och hur kan han ens lita på att jag inte kidnappar henne och tar hem henne till LA? Inte för att jag nu skulle göra det, men jag antar att han litar på mig eftersom Justin gör det.
”Absolut, det ska vi nog ordna.” Sa jag och log ett brett osäkert leende mot honom.
”Perfekt!” Sa han och bar över Jazmyn i min famn. Jag hade henne i ett ostadigt tag och så fort jag fått henne i famnen gick Jeremy ut ur rummet. Nu stod jag här ensam med Jazmyn i min famn och visste inte riktigt vart jag skulle ta vägen. Istället rättade jag till mitt grepp om henne och gick ut i korridoren för att följa med de andra till scenen. Justin stannade mig precis utanför sceningången.
”Hon får bara följa med in på scenen om hon har öronproppar i öronen. Så du måste nog leta upp det innan ni kan komma in här.” Sa han med ett jobbigt leende på läpparna. Han visste mycket väl om att jag var nervös inför detta ansvaret Jeremy hade gett mig och snart lämnade han mig ensam ute i korridoren och jag visste inte var jag skulle börja leta efter öronpropparna. Jag såg en dörr som stod på glänt och inne i rummet syntes klädställningar och smink. Jag tog chansen och smet in i rummet ljudlöst. Jag satte ned Jazmyn i en av fåtöljerna som stod i ett hörn. Jag började rota i lådorna och de enda ”öronpropparna” jag kunde hitta var de som Justin använde under konserten. Jag försökte prega in en sådan i ett av Jazmyns öron men jag insåg ganska snabbt att dem var alldeles för stora för hennes små öron. Jag fortsatte leta och kunde absolut inte hitta några. Hade dem tänkt låta mig sitta här bakom scenen i en hel timme och inte göra någonting? Till min förvåning hittade jag till slut ett par gula öronproppar. Jag blev så glad att jag gjorde en liten "seger" dans. När jag vände mig om mot Jazmyn satt hon och skrattade och klappade sina händer. Hon var ju bara för söt! Jag skrattade åt henne och satte in dem små öronpropparna i hennes öron. När vi gick ut från rummet stängde jag dörren försiktigt efter mig och när jag vände mig om för att gå mot scendörren höll jag på att gå in i Justin som stod lutad mot den vita stenväggen. Han ryckte på huvudet och blinkade mot mig samtidigt som han skrattade till. ”Jag skulle gärna vilja ha den dansen du precis gjorde, privat någon gång?” Sa han och gav mig ett creep smile.
Jag slog till honom på armen och kände att jag blev alldeles röd i ansiktet. Jag började gå mot dörren med Jazmyn i famnen. Justin sprang efter oss och saktade in så fort han dök upp bredvid mig. Han tog sin hand om min midja och stannade mig. Han kollade mig in i ögonen och kysste mig. Innan han gick in genom den stora svarta dörren log han ett brett leende. Jag kollade ned på Jazmyn som hade lagt sitt ansikte mot mitt bröst. Jag log för mig själv och gick in genom dörren och ut på scen. Men absolut inte så långt så att någon skulle kunna se mig. Jag ställde mig bredvid Kenny och Alfredo som stod och pratade om någonting, men så fort jag kom så slutade dem. ”Härligt att du är här, då slipper vi vara barnvakter.” Sa Alfredo samtidigt som han knuffade till mig nätt i sidan.
”Ha-ha… så taskiga ni är mot Jazmyn… hon som är så söt!” Sa jag och skrattade till och satte mig ned på en av de svarta plaststolarna. Men någonting som jag inte lagt märke till innan jag satte mig var att stolen fattades ett ben. Så när jag satt mig ned brakade hela stolen ihop och både jag och Jazmyn flög bakåt, rätt ned i golvet. Och utan att tänka på det så skrek jag till högt så att alla på scen tystnade. Kenny och Alfredo däremot, dem var tvungna att sätta sig ned så mycket dem skratta och Jazmyn började gråta. Som tur var så hade jag hållt i henne hårt när vi trillade bakåt så hon hade inte slagit sig. Jag själv ville bara dö för tillfället. Jag hade ju verkligen skämt ut mig. Alfredo försökte hämta andan för att kunna säga någonting och när han hade någorlunda fått tillbaka den skrek han ”Ey, Justin… Taylor råkade precis ut för din prankster stol.” Han började skratta direkt efter och Justin kom närmare oss för att kolla och när han såg mig och Jazmyn ligga där på golvet bröt han också ihop i ett gapskratt. Han sprang snabbt tillbaka ut på scenen och alla hans fans började skrika.
”Jag har en speciell person med mig här idag, ge en applåd för TAAAAAAYLOR!” Skrek Justin ut i mikrofonen och direkt efter satte Tay på en låt som spelades högt ur högtalarna.
Jag såg hur Alfredo kom fram till mig och Jazmyn och lyfte upp henne, och sen tog tag i min hand och drog upp mig. Han nickade ut mot scenen samtidigt som han satte sin hand på min rygg och puttade ut mig. Jag skulle precis vända mig om och gå tillbaka men jag insåg snabbt att jag var alldeles för långt ut på scenen för att göra det. Jag vände mig om mot Justin och log ett fake leende. Alla fansen började skrika och jag hörde svagt någon som skrek ”Det är hon, det är hon.” Jag fick en klump i magen och undrade vad personen menade med det. När dem sakta en efter en tystnade hörde jag plötsligt hur någon skrek ”Är ni tillsammans?” Både jag och Justin kollade på varandra och började skratta nervöst. ”Vem vill se Taylor dansaaaaaa?” Skrek Justin ut i mikrofonen för att försöka ignorera det som precis frågats. Jag spärrade upp mina ögon och skakade snabbt på mitt huvud. Jag drog min hand för halsen och pekade på Justin samtidigt som jag gav honom en arg min. Tay satte på Do it like a dude med Jessie J och Justin gick närmare mig. Jag skakade fortfarande på mitt huvud och var smått arg över att han utsatte mig för detta. Jag hade en gång utsatt mig själv för det, men då var det ingen annan runt omkring förutom hans fans. Han lade ned sin mikrofon på scengolvet och tog tag i mina händer. Han snurrade runt mig och våra armar var nu korsade. Han släppte min ena arm och puttade ut mig så att jag snurrade ut från hans famn. Jag släppte hans hand och skrattade åt honom och vände mig om för att gå tillbaka till Alfredo, Kenny och Jazmyn. Men jag kände hur han tog tag i min arm och drog tillbaka mig in på scenen. Han började köra the dougie bredvid mig och alla tjejerna nedanför började skrika som galna gökar. Jag bara stod bredvid honom och gav honom en små arg blick. ”Sorry tjejer, jag tror inte Taylor vill dansa för er idag. To shame, she’s a beast!” Sa Justin och blinkade mot sin fans men tog snabbt bort sin mirkofon från munnen och harklade sig. Han sneglade på mig och skrattade. Han insåg lika mycket som jag insåg, att det han precis sagt kunde folk misstolka helt fel. Jag puttade till honom på axeln och han började skratta. Jag vände mig om och kollade på Kenny och Alfredo som nu skrattade lika mycket som dem gjort när jag trillade av stolen. ”Tack!” Mimade jag mot Justin som bara stod och skrattade åt mig.
”Okey guys, nu är det dags för question time.” Sa Justin och gick längst fram på scenen.
Jag gick tillbaka till Kenny och Alfredo som fortfarande stod och små skrattade. När jag ställde mig bredvid Kenny som dessutom höll i Jazmyn, så klappade han mig på axeln och skrattade till.
”Där ser man.” Sa Alfredo och försökte hålla sig för skratt, vilket inte gick så bra.
”Där ser man vad?” Sa jag frågande.
”The beast…” Sa Kenny och så fort han sagt det bröt de båda två ut i ytterligare ett gapskratt.
Jag ignorerade dem och under resten av soundchecken satt jag på en tack och lov, hel stol.

Efter soundchecken hade Jeremy, Allison och Pattie kommit tillbaka och ingen berättade tack och lov för dem om stol olyckan. Istället sa vi bara att allting hade gått jättebra. Vi var tvungna att åka ifrån stadion snabbt, Justin skulle vara med i en talkshow som heter Talk one. Jag, Kenny, Scooter och Alfredo skulle få följa med in backstage och sitta där medan han är med i programmet. Backstage här såg nästan likadant ut som det gjorde på stadion. Vi satte oss i ett sällskaps rum där det fanns soffor, kök och en stor tv. Här skulle vi få sitta och kolla på programmet. Talkshowen har fyra programledare, fyra kvinnor. De alla fyra kom in i sällskapsrummet och blev allihop lika förvånade när dem såg mig sitta i ena soffan. Dem hälsade på Justin, Kenny, Alfredo och Scooter. När dem kom fram till mig hälsade dem glatt på mig och dem gav mig dem jobbiga blickarna jag fått se en del av den senaste tiden från Melody. Jag blev nervös och kände att min hand skakade lite när jag hälsade på dem. ”Så du är Justins vän som är här för att supporta honom eller?” Sa den ena damen och log.
”Precis.” Sa jag och log ett så brett leende jag kunde, och jag insåg snabbt att det nog såg alldeles för fake ut. De alla fyra kvinnorna fnissade till och gick bort mot Justin. Dem började prata om vad som skulle tas upp i showen och snart var dem alla fem ute ur rummet och på väg in på scenen. Vi kunde höra ända in i sällskapsrummet hur alla i publiken skrek och applåderade och vi satte snabbt på tv’ n.
”Welcome everybody. Today we have a special guest with us. Please welcome, JUSTIN BIEBEEEEER!” Sa den ena damen och och sträckte ut en hand mot de hållet Justin kom ifrån. Han satte sig ned i soffan mellan kvinnorna med ett brett leende, han vinkade även till fansen som satt i publiken.
”Welcome Justin, how are you?” Sa en av kvinnorna som heter Nancy.
”I’m really good actually.” Sa Justin och lät väldigt hypad.
”Okay, so today we are going to ask you questions that no one never asked you before.” Sa Nancy som verkar vara huvudprogramledaren i programmet.
“That sounds great!” Sa Justin och gjorde tummen upp mot Nancy och de andra kvinnorna.
”First one… would you rather perform naked on stage or drink a glas of worms?” Sa en av kvinnorna som heter Olivia. Alla i publiken skrattade och även vi som satt backstage.
”Wow, that’s a hard question. But i actually have to say… drink a glas of worms.” Sa Justin och gav ifrån sig en äcklande min.
“Why is that?” Sa Olivia och skrattade åt honom.
“As you know, some of my fans are under age, and if I performed naked infront of them, that would be too weird.” Sa han och skrattade och alla I publiken skrek och skrattade med honom.
”But let’s say that it’s totally normal to perform naked, would you do it?” Sa en annan av kvinnorna som heter Tina.
”But it’s not normal to perform naked, and i can’t pretend like it is. And if i told you that i could perform naked, my fans would started to believe that, and next time they’re going to one of my concerts they are going to expect me to perform naked, and that’s not good.” Sa Justin och lät allvarlig när han försökte förklara för kvinnorna.
”Okey, but let’s move on to the next question… what age do you wanna get married and how many kids do you wanna have?” Sa Tina och log brett mot honom och alla i publiken skrattade.
“So uhm… i’m like 17… so…” Sa han.
”Do you want seventeen kids?” Sa Tina chockat och kollade på honom.
”No, no… i’m seventeen so it’s like a while away, so i don’t want to think about it right now.” Sa han och blinkade mot Tina som började skratta, likaså alla andra i publiken.
”Okey, okey… alright, i buy that.” Sa Tina och såg förvånad ut över hans svar.
”Next question… what was the last thing you cried over?” Sa den fjärde kvinnan vars namn är Fiona.
”The last thing i cried over… hmm… i was on a funeral a week ago, and there was a girl, and she sang this beautiful song, and i couldn’t help it, i just cried.” Sa Justin lite dystert och alla i publiken awade.
“Aw, we like emotional guys. Ladies, he’s a real man!” Sa Nancy och skrattade.
“We have two questions left, and one of them is… has a girl ever turned you down for a date?” Sa Olivia och alla i publiken satt spända på vad Justin skulle svara.
”Yes…” Sa Justin och gjorde en fake chockad min medans alla i publiken gav ifrån sig chockade ljud.  
”When did this happend?” Sa Olivia och skrattade till.
”I was like thirteen and i liked a girl very much and i said to her: I like you, do you wanna go out on a date with me or something? And she’s like: Noo, I don’t like you in that way.” Sa Justin och alla började skratta så fort han var klar.
”Poor guy, but now the whole world wants to date you, you just have to pick one. And that leads us to the big final question. Are you single?” Sa Nancy och Justins min blev en aning nervös.
“Ehm… I’m single, but I’m like not on the market…” Sa han och allas miner i publiken gick från nyfikna till smått besvikna men även fortfarande lite nyfikna på vad han menade med det han just sagt.
”Okey, bieber… you have to get us back on track on this one… what do you mean with, single but not on the market? Do you have a secret lover?” Sa Fiona med en jobbig röst.
“No, gosh no… old people got lovers, i’m seventeen, I have to be a good rolemodel for my fans. But I’m just not on the market at the time.” Sa han och man såg att han fortfarande var nervös.
”Is a girl maybe involved in this single not on the market thing?” Sa Tina nyfiket.
“That’s a secret I’ll… maybe tell you someday.” Sa Justin och blinkade mot de nyfikna kvinnorna.
Alla i publiken blev besvikna men klappade snabbt efter att han sagt det.
”We’re running out of time, thank you for being here with us today Justin. We’ll hope to hear from you soon, because you can’t forget that you have a secret to tell, right?” Sa Nancy glatt.
“Of course not.” Sa Justin och blinkade mot henne flörtigt.
”Great! Give it up for JUSTIN BIEBER ladies and gentlemen.” Sa Nancy högt och Justin reste sig upp och kramade alla fyra kvinnorna och försvann snart ut och kom bak till oss i sällskapsrummet. Både jag, Alfredo, Kenny och Scooter hade varit alldeles inne i programmet så ingen av oss hade reagerat när dem tagit upp hans kärleksliv. Men så fort Justin satte foten i rummet vände sig killarna om mot honom och gav honom en frågande blick. ”Dude, vad är det du vet som inte vi vet?” Sa Alfredo och hoppade över soffans ryggstöd och stod nu med ena armen hängandes på Justins axel.
”Vet vad?” Sa Justin och försökte låta som att han inte alls förstod vad Alfredo pratade om.
”Din lover? Vem är hon?” Sa Alfredo och lät nyfiken.
”Guys, guys, guys… jag sa det där för att göra mina fans nyfikna. Ni kan chilla ner.” Sa han och skrattade för att försöka förlöjliga killarna som satt så nyfiket och kollade på honom. Han klappade Alfredo på magen och gick fram till soffan jag satt i och slog sig ned.
”Vad tyckte du?” Sa han och kollade på mig samtidigt som han log.
”Ganska nasty att du föredrar maskar istället för att uppträda naken.” Sa jag med en jobbig blick.
”Men… jag hade typ blivit stämd för att jag blottat mig.” Sa han häpet.
”Dude, dina fans hade uppskattat det.” Sa Alfredo och skrattade.
”Mina fans föräldrar hade förbjudit sina barn att gå på mina konserter.” Sa Justin allvarligt.
”Vi skojar bara med dig.” Sa jag och skrattade med Alfredo.
Vi satt kvar en stund innan vi var tvungna att åka vidare till meet and greeten. Jag fick sitta avskiljt med Scooter och Alfredo och vänta tills den var slut. Man hörde hela tiden gråtande tjejer och vi kunde bara tänka oss vilken kaos det var. När den var slut åkte vi tillbaka till stadion och det började bli dags för Justin att förbereda sig inför showen som skulle börja om en timme. Insläppet in på arenan hade redan börjat och Tay hade gått ut på scenen för att starta musiken.

När det var dags för Justin att gå ut på scen så önskade vi alla honom lycka till och det var dags för oss att gå och ställa oss på stället bredvid scenen där vi kunde se hela konserten ifrån. Det var bara jag, Jeremy, Ryan och Pattie som gick dit. Dem andra sa att det räckte med konserter ett tag fram över, så istället stannade dem kvar i sällskapsrummet. Justin var lika duktig som han var i New York. Jag kan inte fatta hur en kille som är uppe i varv hela dagen, kan ha så mycket energi kvar på kvällen. Tjejen som blev One Less Lonely Girl var lugn och sansad på scenen, hon varken grät eller skrek. Och jag blev nästan lite svartsjuk när jag såg hur Justin smekte sina händer på hennes bara lår och hade sin hand om hennes rygg och även smekte henne på kinden. Men jag förstod att han var tvungen att göra det. Det är på så sätt han får publikens uppmärksamhet, och om han helt plötsligt skulle sluta göra så, då skulle bara det bli en massa snack om varför han slutat.
Efter one less lonely girl numret, sänktes ljuset ned till en blå lila nyans och Dan kom in med sin gitarr på scenen. Justin bar in två pallar och de satte sig ned på vars en av dem. Dan började spela och jag kunde inte komma på vilken låt det var. Men när Justin började sjunga hörde jag att det var en cover på Edwin McCain – I’ll be. Jag blev alldeles tårögd när han sjöng den och Pattie var såklart den som skulle se det. Hon tog sin arm om mig och jag lade mitt huvud på hennes axel. Jag orkade inte bry mig, utan lät tårarna rinna ned för kinden. Jag tänkte på hur mycket jag önskade att Leo varit här med mig. Jag vände mitt huvud upp och kollade på Pattie som också av någon anledning fått tårar i sina ögon. Hon kollade ned på mig och vi båda började skratta.
”Vi kan inte stå här och gråta.” Sa hon och skrattade samtidigt som hon torkade sig under ögonen. Jag skrattade med henne och torkade bort tårarna som runnit ned för kinden.

När konserten var slut gick vi tillbaka in i sällskapsrummet där alla var glada och skrattade en massa. Justin var alldeles svettig och såklart skulle han jäklas med de andra killarna och gned av sig det på dem. Han kom fram till mig med ett busigt brett leende och med öppna armar. Jag försökte smita undan men han fick tag på mig och omfamnade mig i en stor och svettig kram. Jag gav ifrån mig en äcklande blick och alla andra i gänget skrek ”Ohhhhhhhhhh.” Jag puttade bort honom och skrattade.
Han skulle precis gå ut ur rummet, men innan han gjorde det stannade han till bredvid mig.
”Du kan få mer sen om du vill.” Viskade han tyst i mitt öra och innan han gick blinkade han mot mig.
Jag gav ifrån mig ett nervöst skratt, anledningen var för att jag var rädd att någon hört vad han sagt men ingen verkade nyfiken så istället låtsades jag som ingenting.

Scooter hade fått boka nytt hotell till mig, eftersom mitt lag bara skulle stanna från fredag till lördag. Han hade bokat ett nytt rum till mig på deras hotell, och jag hade ingenting emot att bo själv. Det skulle bara bli skönt att få lite egen tid och känna att jag kunde duscha tills varmvattnet tog slut. Efter att jag hade duschat lade jag mig ned i sängen och jag somnade nästan direkt. Det hade varit en lång dag med mycket att göra och jag var inte riktigt van vid det.
Jag vaknade med ett ryck när jag hörde hotelldörren öppnas, jag vände mig om mot klockan som stod på nattbordet och den visade på tre på natten. ”Hallå?” Sa jag tyst, men jag fick inget svar…


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0