stuckinthebieberstory

Vi hade suttit kvar ett tag på Starbucks men till slut gick vi tillbaka till hotellet och vi hade bestämt att vi skulle mötas utanför entrén imorgon klockan tio på morgonen och sedan åka vidare till stadion. 

”Stanna inte uppe för länge ikväll tjejer, vi har en lång dag framför oss imorgon.” Sa Dan innan vi skiljdes åt. Klockan hade redan närmat sig fyra och jag och Julia hade bestämt att vi bara skulle stanna inne på hotellrummet hela kvällen och ta det lugnt. Vi lade oss ned i våra sängar för att kolla tv en stund, min telefon burrade till och jag såg att jag hade ett oläst sms från Justin. – Förlåt för det där på sb innan, jag har fått en rejäl utskällning av Kenny. Lika bra att förbereda sig för en från Ryan också. Allt är bara väldigt komplicerat med Selena, hoppas inte du är sur. – Jag små log åt smset och tänkte på hur gulligt det var att han brydde sig om att ens ägna sig tiden till att skicka ett sms till mig. – Det är lugnt, vi behöver inte följa med imorgon om det blir för jobbigt? – Det tog lite tid innan jag fick svar tillbaka… - Sådär, då var den utskällningen också över. Tack och lov för det hehe. Men det är klart ni ska med imorgon, det var bara jag som visade min sämsta sida innan. – Jag log och lade ifrån mig mobilen, det kändes inte lönt att svara på smset, huvudsaken var att vi fortfarande kunde följa med imorgon. Vi ville ju heller inte känna att vi trängde oss på, men nu när allt var lugnt så.

Vi hade somnat tidigt igår, vi hade bara legat inne på rummet hela kvällen och hyrt filmer på tvn. Vi hade ställt klockan på åtta bara för att hinna gå ner och äta frukost och göra oss iordning innan vi skulle möta upp killarna utanför hotellet. Kläderna jag valde för dagen fick vara bekväma men ändå snygga, det fick bli ett par midjehöga ljusa shorts med nitar på bakfickan, en instoppad svart tight v ringd t-shirt, ett brunt flätat skärp och skorna fick bli vita låga converse. Håret lät jag hänga i mitt bena lite rufsigt och såklart mina Ray ban pilotes fick jag inte glömma. När vi var klara va klockan fem i tio så vi fick små springa ner till entrén. Hissen hade tagit för lång tid så vi hade fått ta trapporna. När vi kom ner var vi alldeles andfådda och killarna kollade på oss som om vi var galna. ”Shit, kom ni precis från maraton loppet eller?” Sa Ryan och pussade Julia i pannan.
”Vi trodde ni kanske var punktliga så vi ville inte komma försent.” Sa Julia andfått.
Justin syntes inte till, men vi blev ombedda att hoppa in i bilen så länge. Justin hade tydligen försovit sig men var på väg ner så vi skulle bara vänta på honom.
”Jag fattar ju inte hur han kan försova sig när du bor i samma rum som honom.” Sa jag frågande och kollade på Ryan som satt i framsätet av den stora svarta vanen.
”Ha, du ska se honom när han sover. Det finns ingenting i hela världen som kan väcka honom och om han inte får vakna av sig själv så blir det ett jävla liv . Så jag låter helst bli att väcka honom.” Sa Ryan och log snabbt mot mig.
Efter ett tag hoppade Justin in i bilen med ett smile på läpparna.
”Hello girls… and boys.” Sa han och skrattade samtidigt som han mötte dem frågande blickarna från killarna som satt i bilen.
Chauffören satte på hög musik och allihop började sjunga förutom jag och Julia som bara satt och skrattade åt den dåliga stämman Ryan och Kenny hade tillsammans. Dem andra killarna som satt med i bilen förutom Ryan, Kenny, Justin och Dan, var: Marvin, Nick, Michael och Anthonio. Det var Justins bakgrundsdansare. Scooter som är Justins manager, Justins mamma Pattie och hans sångpedagog Mama Jan hade redan åkt till stadion för längesedan och skulle möta upp oss där. Dan hade uppdaterat mig och Julia på vägen om alla namnen så vi kunde väl dem hyffsat. Även Justins två bästa kompisar Ryan och Chaz skulle komma till konserten idag. Det var stora artister som också skulle uppträda med Justin på scen, så som Miley Cyrus, Usher, Jaden Smith och så vidare.

 

När vi väl var framme vid Madison Square Garden som stadion hette där konserten skulle äga rum gav både jag och Julia ifrån oss förvånande blickar när vi kollade upp på den gigantiska byggnaden. Det var helt otroligt vad stor den var. Jag lugnade ner mig lite när Justin satte sin hand på min rygg och började föra mig bort mot dörren vi skulle gå in genom.
”Mäktigt, eller hur?” Sa han och skrattade till.
”Skojar du, det är mer än mäktigt.” Sa jag och gav ifrån mig en chockad blick.
Vi fortsatte in genom dörrarna och kom in i en lång mörk korridor som lystes upp av några svaga vägglampor. På de svarta dörrarna som dök upp i korridoren stod det en massa saker som jag inte förstod ett skvatt av. Efter en stunds gående så kom vi fram till en mer upplyst korridor. Vi kom fram till en dörr där det stod ”4B” vi gick in genom dörren och i rummet fanns det bord och stolar och en stor tv skärm som täcktes av en bild på förmodligen det som skulle föreställa den stora salen där konserten skulle äga rum. I rummet satt även en man med brunt kort hår, en kvinna med brunt hår uppsatt i en hästsvans och ett stort leende på läpparna, bredvid henne satt en gammal kvinna med blont-grått hår. Dem alla tre reste sig upp från stolarna när hela vårt gäng kom in i rummet.
”Hela ungdomsföreningen är här, woho!” Sa mannen med brunt hår som presenterade sig som Scooter när han kom fram till mig och Julia. Kvinnan med det bruna håret i hästsvans presenterade sig som Pattie, alltså Justins mamma. Den gamla kvinnan var alltså Justins sångpedagog Mama jan. När vi hade hälsat på alla så satte vi oss ned runt bordet.
”Okej Justin, ikväll är det en stor show. Soundchecken börja klockan tolv och håller på i en timme. Direkt efter den åker du, Kenny och jag direkt till meet and greeten. Den håller väl också på i en timme eller så. Sen efter det åker vi direkt tillbaka här så du får värma upp lite med Mama jan och testa mikrofonen och lite annat tekniskt. Det låter väl bra?” Sa Scooter med en seriös röst.
Justin nickade till svars och gungade lite fram och tillbaka på stolen. Hans mamma såg det och stoppade honom genast ”Älskling, vi vill gärna inte ha några brutna ben innan kvällens show, tack.” Sa hon med en ljus och mjuk röst. Hon smekte honom på kinden och han slutade gunga.
”Tjejer, det ser ut som att ni får hänga med dem coola grabbarna hela dagen. Ryan och Dan.” Sa Scooter och kollade på mig och Julia. Snabbt efter kollade han på Dan och Ryan som fick skärpa till sig eftersom dem visste att det Scooter sa var allvar, här hade vi inte tid med något trams.

Efter det lilla mötet frågade Dan oss om vi ville följa med till soundchecken.
”Det brukar vara sjukt roligt, det finns plats på scen som ni kan sitta på. Inte så synligt dock, men ni kommer kunna se bra i alla fall.” Sa Dan och log brett mot oss.
”Hey ho, let’s go.” Sa jag och började gå mot dörren där det stod ”Stage1”.
”Hallå Missy, det är den här dörren.” Sa Dan och skrattade samtidigt som han pekade på en dörr där det stod ”STAGE ENTERENCE”. Jag skrattade till och gick snabbt efter Julia och Dan som redan hade gått in genom den. Vi kom ut i en extremt stor sal, EXTREMT stor, det går nästan inte att beskriva hur stor den var. Färgerna i salen gick i svart och lila och den stora scenen tog nästan upp 2 fjärdedelar av den stora salen. Dan visade oss vart vi skulle sitta, varken jag eller Julia förstod vad han menat med att platsen inte var så synlig. Vi satt nästan ända ute på scenen kändes det som. Men detta var en trappa som ledde upp till en ramp som förmodligen hörde till själva scen dekorationerna. Vi satte oss ner på metalltrappan och Dan slog sig också ned bredvid oss.
”Hur har Justin haft tid till att öva inför konserten?” Sa Julia nyfiket.
”Det behövs nästan ingen träning, jag menar… han har ju konsert minst två gånger i veckan. Men vi var faktiskt här i går kväll och körde några låtar bara för att liksom. Mer behövs inte, han kan sin grej.” Sa Dan avslappnat och gjorde en massa rörelser med armarna.
”Det är imponerande att en kille i 17 års ålder redan är såhär framgångsrik.” Sa hon imponerat.
”Jag vet, det är så sjukt att det nästan känns overkligt. Jag är extremt glad att får vara en del av det. Inte för att den delen ens är hälften så stor som Justin själv, men ändå.” Sa Dan och log glatt.
”Det förstår jag. Men vad är en soundcheck egentligen?” Sa Julia fortfarande lika nyfiken.
”Det är då Justin får träffa de fansen som har köpt vip biljetter till konserten. Det är väl kanske 50 st eller fler, det beror på vart konserten är någonstans. Vi testar allting med tekniken och fansen får även ställa lite frågor till Justin. Sen brukar det alltid bli en massa dans, fansen älskar det. Djn spelar också en massa låtar under tiden bara för att få upp stämningen lite. Det är oftast Ryan, Scooter och Justin som håller i soundchecken, men det kan hända att jag också kommer in på ett hörn ibland.” Både jag och Julia satt som två nyfikna töntar, det var faktiskt intressant att få höra allting.
”Vaddå dans? Vem är det som dansar då? Justin och hans dansare?” Frågade jag nyfiket.
”Det är blandat, Jaden ska vara med på soundchecken idag och han är kick ass grym på att dansa så han lär väl göra några dance moves för oss. Men det brukar vara Justin som kör lite och ibland hänger hans dansare på. Även Ryan och Scooter har dansat på soundchecks tidigare, men det är inte ofta det händer kan jag lova. Det är ju heller ingen vacker syn.” Sa Dan och skrattade.
”Men meet and greet då? Vad är det?” Sa Julia och när hon väl kommit igång så kunde hon aldrig få slut på frågor. Jag började tänka efter om Dan kanske tyckte det var jobbigt att vi var så nyfikna men han fick helt enkelt stå ut med det, för det var så mycket nytt för oss.
”Det hålls alltid på ett ställe nära stadion, där dem som köpt biljetter där meet and greet ingår, får träffa Justin personligen och ta kort och kanske ställa någon snabb fråga. Det brukar flyta på ganska snabbt, eftersom att han ska hinna med att träffa alla fansen som köpt biljetterna.” Sa Dan.
Jag skulle precis fråga om vi skulle följa med på meet and greeten men plötsligt hörs det ett gällt skrik från ena änden av salen och in genom en stor dubbelport kommer det flera tjejer springandes och skrikandes ner mot scenen i en smal gång. Samtidigt som dem kommer så sätts musiken på av Djn, låten som spelas är Rihannas låt S&M. En låt som jag kan utantill, så jag började sjunga lite smått. Tydligen kunde Dan också låten och vände sig om mot mig och log samtidigt som han sjöng till den. Jag kunde inte hålla mig för skratt, eftersom det inte är så vanligt att killar kan såna här låtar. Men efter ett tag slutade jag skratta och både jag och Dan sjöng så högt vi kunde. Julia satt bara tyst och tyckte det var hur pinsamt som helst, men ibland får man faktiskt släppa allting. Efter en liten stund hade alla fansen samlats nere vid scenen och stod och väntade ivrigt på att Justin skulle komma in. Vilket han till en början inte gjorde. Istället kom Scooter och Ryan in på scen och skrek i vars en mikrofon. ”Wazzzzzzzzzzzzzup!” 
”Idag är det inte vilken dag som helst, utan det är konsert på MADISON SQAURE GARDEN DAGEN!” Skrek Scooter ut i mikrofonen, vilket fick alla tjejer att skrika så högt att jag nästan bara ville sätta händerna för mina öron och gå och lägga mig under ett täcke.
Efter en liten stund satte Djn på Ushers låt Dj got us fallin’In love och alla tjejer började skrika högt. Justin kom ut på scen och började dansa och jag visste inte vart jag skulle ta vägen efter allt skrik som mina öron stod ut med. Tack och lov satt vi så nära en högtalare så att musiken dämpade det mesta. Men det kändes verkligen som att jag skulle vara döv när det här var slut.
Justin fortsatte att dansa och han var faktiskt riktigt duktig. Efter ett tag gav Jaden Smith honom sällskap på scenen och det blev lika mycket skrik då också.
Musiken sänktes efter ett tag och Justin fick en mikrofon av Scooter och skrek ut ”Giiiiiiiiiiiiiiirls, how yo doing down there?” Han gick fram till scenens framkant och sträckte ner sin hand så att den nuddade tjejernas fingertoppar. Såklart så blev skriken bara högre och högre för varje andetag man tog men efter ett tag lugnade det ner sig då de skulle få ställa sina frågor till Justin som glatt svarade på dem. Det kändes som att jag, Julia och Dan satt på den hårda metall trappan i evigheter. Men efter ett tag så reste Dan på sig och jag pustade ut och trodde att soundchecken var över, men så var inte läget. Dan skulle ner på scen för att spela gitarr medan Justin skulle sjunga.
Jag hörde hur fansen skrek ”Love you Justin!” och det tog inte lång tid innan han svarade ”Love you too!” tillbaka. Sedan frågade han fansen om dem var redo och såklart svarade dem ja tillbaka. Efter en stund började Dan spela och Justin började sjunga. Dan var riktigt duktig på att spela gitarr och Justin var lika duktig fast på att sjunga då. Jag antar att låten hette något med favorite eftersom det var de ordet han sjöng mest i låten, jag vet ju inte men jag tog liksom det för givet. Tjejerna nedanför stod och sjöng med samtidigt som dem vevade med sina armar. Enligt vad jag hörde från texten så lät det ju som en låt han möjligtvis skulle kunna ha skrivit till Selena, det handlade ju om en tjej som var hans favorit tjej och massa annat. Innan jag ens hann märka det så var Dan tillbaka på sin plats på trappan och jag hörde hur Ryan skrek i sin mikrofon, ”Vi har ju två gäster här idag, jag tycker nästan vi ska kalla ut dem här på scenen. Ge en applåd för JULIA OCH TAYLOR!” Jag såg hur Ryan vände sig mot mig och Julia och vinkade att vi skulle komma till honom. Mitt hjärta började dunka fortare och fortare och utan att jag märkt det så var Julia redan på väg ut på scenen, och utan att ens tänka så gick jag efter henne. När jag kom ut på scenen kändes det jobbigt att ha så många som kollade på en men att ha Julia bredvid mig kändes i alla fall lite bättre. Justin hade satt sig på en stol vid sina dansare och skrattade åt oss, han såg väl antagligen att vi var jättenervösa. Scooter kom fram med vars en mikrofon till oss och gav ifrån sig ett retsamt leende.
”Så tjejer, ni är här på besök från LA. Är ni också beliebers?” Sa han och log brett.
”Njä, Justin klarar sig väl gott och väl med dem fansen han redan har eller?” Sa jag och log mot Ryan.
”Jaså, så det säger du. Inte ens en liten gnutta då?” Sa han och log retsamt mot mig.
”Jag tycker att antingen så är man det eller så är man inte det, det finns inget mellan för mig.” Sa jag och kollade bort mot Justin som verkade vara ganska koncentrerad på vårt samtal på scenen.
”Bra svar där du. Ska ni gå på konserten ikväll då? Ja, men det är väl klart ni ska, ni ska ju kolla på den med oss!” Sa Ryan och gjorde ett fakeat skratt som fick både mig och Julia att skratta till.
”WOHO!” Skrek Julia ut i mikrofonen, även hon gjorde ifrån sig ett fakeat skratt.
”Det är så det ska låta. Så, vad tycker ni om Justin än så länge då?” Sa Ryan och höjde på ena ögonbrynet och gav ifrån sin en jobbig blick som fick det att hetta till om mina kinder.
”Sååååååååå söt, men lite för ung för min del.” Sa Julia och skrattade.
Alla andra runt omkring oss började också skratta och även Justin själv.
”Du kör istället på gubbar som mig då eller?” Sa Ryan och kollade på henne med en busig blick.
Hon blev alldeles röd i hela ansiktet och kollade istället ner i golvet och gav ifrån sig ett flin.
”Awwwwww, någon blev lite generad.” Sa Ryan och gick fram till Julia och kramade om henne.
”Okej, nu tror jag nog att alla är ganska nyfikna på hur ni kan ha fått denna chansen att hänga med oss tuffa dudes en hel dag, så hur blev det så?” Sa Ryan frågande.
”Vi hade väl helt enkelt bara en jävla tur. Jag antar att ganska många hade velat vara i våra kläder just nu, men tyvärr är dem inte till salu, inte än i alla fall.” Sa jag och skrattade till.
Ryan skrattade han också och vände sig om mot Justin som reste sig upp och gick mot oss. När han kom fram till oss kastade han sig över mig och gav mig en stor kram.
”Sådär Taylor, nu tror jag nästan att du måste sälja dem… annars kommer väl någon här nedanför att slita av dig dem. Och jag lovar… det är ingenting du kan ta dig ur.” Sa Ryan och skrattade åt mig.
Tjejerna nedanför scenen började skratta och skrika och med orden som kom ur Ryans mun fick jag nästan lite panik och tänkte om det verkligen var sant att någon skulle kunna vara så rå och slita av mig mina kläder bara för att Justin rört vid dem. Men jag skakade snabbt av mig mina tankar och började istället skratta. ”Sorry girls, men kläderna lär aldrig bli till salu. Definitivt inte nu när SJÄLVASTE JUSTIN BIEBER HAR RÖRT VID DEM, OMGGGGGGGGG!” Sa jag och gav ifrån mig ett fakeat skrik, vilket även fick tjejerna nedanför scenen att skrika som en hög galna tuppar.
Ryan och Justin stod och kollade på mig samtidigt som dem båda två skrattade.
”Taylor, vi sticker nu… du ser ut att klara av att ta hand om den här soundchecken ganska bra. Kom Julia.” Sa Justin och gick bort mot en dörr, efter honom följde alla som stått på scenen, själv stod jag kvar och nedanför scenen stod fortfarande alla skrikande fans. Mitt hjärta började dunka fortare och det var nu jag skulle ta beslutet om jag skulle stå kvar här och skämma ut mig själv eller vara en mes och springa efter gänget som sedan skulle mobba mig i evigheter.
”Ja, då ser det ut som att det bara är vi kvar.” Sa jag lite nervöst. 
Den enda som stod kvar på scenen vad Djn som stod i sitt Dj bås. Jag gick bort mot honom och bad honom sätta på någon låt som lättade upp stämningen lite mer. Han gjorde som jag sa och satte på Rihannas låt only girl. Tjejerna började genast dansa och skrika nedanför scenen och jag själv visste inte riktigt vart jag skulle ta vägen. Istället för att bara stå där på scenen som en tönt så började jag sjunga lite tyst och gunga till takten. Efter ett tag sjöng alla tjejerna med och det var faktiskt riktigt kul, det var som en liten extra kick. Djn hade gett mig två extra mikrofoner som jag delade ut till tjejerna så att jag slapp sjunga ensam. Jag skrattade så mycket att jag fick ont i magen och tjejerna såg ut att ha lika kul. Låten bytades till LMFAO Party rock anthem och alla tjejerna började skrika hejvilt. Även jag eftersom detta var en av mina favorit låtar. Tjejerna skickade runt mikrofonen till varandra och sjöng det högsta dem kunde och dansade det vildaste dem kunde. Någon borde ha filmat det, jag var ju verkligen kung på att få igång en publik, men ingen skulle väl tro mig sedan när allting var slut. Till sist satte Djn på en lugnare låt som var gjord av Laura Izibor och låten hette Can’t be love, och jag fick en rysning genom hela kroppen eftersom detta var en låt jag spelat flitigt på min ipod den senaste månaden. Det var flera av tjejerna som kunde den så vi sjöng den tillsammans och brydde oss inte om att någon annan kunde höra. Jag kan ju inte påstå att jag sjunger dåligt men det är ju inte direkt så att jag skulle vilja sjunga inför någon annan, men det var någonting annat inför dem här tjejerna som stod nedanför mig, jag kände inte något obehag, det hade släppt för längesedan och det kändes heller inte som att dem brydde sig om vem jag var.
När låten var slut verkade det som att Djn bestämt sig för att inte spela några fler låtar så istället för att det inte skulle bli någon pinsam tystnad så bestämde jag mig för att det här fick vara slutet.
”Tjejer, jag tror det här var slutet. Ni får dra er vidare mot meet and greeten nu istället.” Sa jag och tjejerna gjorde ledsna ljud men jag kunde inte göra mer än att säga hejdå och ge mikrofonen till Djn. När jag skulle gå ut genom dörren började jag fundera på vart dem andra möjligtvis hade tagit vägen, men den funderingen försvann snabbt. När jag kom ut genom dörren möttes jag av hela gänget som stod och applåderade och skrek. Jag fick panik och satte händerna för ansiktet, och för tillfället ville jag bara gå och dö. Det här var ju bara så pinsamt. Dem hade alltså bara ställt sig utanför dörren och hört ALLT. Jag kände en hand på min axel och när jag kollade upp stod Justin framför mig skrattandes. ”Sorry Tay, men det finns inget som kan hindra oss från att lägga upp videon på twitter.” Sa han och kollade på mig med ett jobbigt leende som fick mig att bli alldeles röd i huvudet.
”Vaddå video? Har ni… filmat mig?” Sa jag förvånat men försökte tränga fram ett leende.
”Jag och Kenny gick tillbaka igen och gömde oss och filmade alltihop.” Sa han fortfarande skrattandes.
Hela min själ sjönk till marken och jag blev alldeles tung i hela kroppen. Kunde detta verkligen vara sant? Anledningen till att jag släppt loss totalt på scenen var ju just för att jag trodde att alla andra hade gått därifrån och att det inte var någon annan än dem galna fansen som skulle veta vad vi hade gjort. Att jag inte skulle behöva oroa mig för att jag gjort bort mig extremt mycket. Men jag kunde ju bara glömma det, jag hade gjort bort mig så sjukt mycket att jag nu bara ville åka tillbaka till hotellet och gömma mig under täcket och aldrig mer visa mig ute.
”Du behöver inte se ut som att du håller på att dö, du var duktig och det tyckte vi alla!” Sa Justin och smekte min axel lite nätt samtidigt som han log ett brett leende mot mig.
”Jag behöver luft…” Sa jag och andades tungt.
Jag började gå det hållet vi hade kommit ifrån när vi precis kom hit och när jag hade kommit en bit i den långa korridoren hörde jag steg bakom mig. När jag vände mig om ryckte jag till i hela kroppen eftersom jag blev en aning skrämd. ”Jag tänkte att du kanske inte skulle hitta ut.” Sa Justin och log.
När vi kom ut genom den svarta dörren så tog jag ett djupt andetag och började nästan skaka i hela kroppen. Vi stod tysta en stund och jag var fortfarande i mitt tillstånd då jag skämdes ihjäl.
”När man ser dig skulle man aldrig kunna tro att du är så speedad som du var inne på scenen. Det var som att se en helt ny Taylor. Till och med Julia blev paff kan jag säga.” Sa Justin och kollade på mig.
Jag visste inte riktigt vad jag skulle svara på det han just sagt men efter ett tag bestämde jag mig för att det fick vara slut på att skämmas, det var bara nördigt att göra en så stor sak av det som jag hade en tendens till att göra med saker. Istället skulle jag bara låtsas som att jag inte brydde mig speciellt mycket och om det var någon som hädanefter skulle ta upp det så skulle jag istället bara skratta åt det än att sitta och bli illröd i ansiktet och göra det ännu pinsammare än vad det redan var. Så istället för att svara på det Justin nyss sagt så byta jag samtalsämne istället.
”Är du taggad till ikväll?” Sa jag och log ett litet leende.
”Riktigt taggad, detta är en av de största konserterna jag någonsin kommer göra. Men jag tänker fortfarande på Selena, Ryan sa att det var förbjudet att göra det idag. Men det går inte att sluta tänka på henne. Hon bara finns där i mitt huvud hela tiden, det är nästan så att jag blir galen.” Sa han och såg nästan lite bekymrad ut.
”Löste ni inte det igår då? Vad bråkade ni om förresten?” Mitt nyfikna jag fick ta över en stund.
”Hon tror att jag har varit otrogen. Jag försökte att övertyga henne om att jag inte har varit det, men hon har trott det alldeles för många gånger redan så nu tror hon verkligen inte på mig. Om jag ska vara ärlig vet jag inte om jag pallar mer… det är alltid samma sak som vi bråkar över. Och det värsta är om Scooter får reda på att vi bråkar, han gillar inte när jag är bitter över Selena, det kan förstöra sjukt mycket.” Nu stod han och kollade ned i marken och drog sin ena fot fram och tillbaka.
”Men om du inte orkar det ikväll, så imorgon… ring henne och prata ut med henne. Försök få henne att förstå, om du inte redan har försökt det vill säga. Och sen ikväll så säger jag samma sak som Ryan, det förbjudet att tänka på Selena. Tänk på något kul istället, inga negativa tankar utan bara positiva… okej?” Jag kollade på honom med en menande blick som han snabbt mötte.
”Positiva tankar som när du står på scen och dansar och sjunger och totalt flippar ut?” Sa han och började skratta lite smått. Gud vad kul att jag skulle behöva dras med detta i hela mitt liv.
”Ja, men precis… bara det är positivt så får du tänka på vad du vill.” Sa jag och log.
Han kollade på mig och gick fram till mig och lade armarna runt mig och gav mig en mjuk kram.
”Du är ganska bra på de här.” Sa han samtidigt som vi stod och kramades.
”Jag är van… positivt är det enda jag kan försöka tänka när det handlar om min lillebror och jag brukar även få försöka intala honom om att tänka positivt…” Sa jag och släppte taget om Justin.
Han gav mig en bekymrad blick och vi båda stod tysta en stund.
”Nu ska vi inte vara bittra, du har en sjukt stor konsert ikväll som vi ska se fram emot.” Sa jag och log ett brett leende mot honom som fick honom till att le tillbaka.
När vi stod där och pratade så avbröts vi av att Scooter och Kenny kom ut.
”Justin, vi har helt glömt bort tiden till meet and greeten, vi skulle varit där för en kvart sedan. Taylor, du hade gärna fått följa med men det är inget speciellt att se. Julia, Ryan och Dan väntar på dig där inne.” Sa Scooter snabbt och hoppade in i den stora svarta vanen.
”Vi ses ju sen, vi kommer tillbaka om en timme kanske.” Sa Justin och log mot mig.
”Jaja, jag klarar mig.” Sa jag och skrattade till samtidigt som jag gick in genom den svarta dörren.

 

Justins version.

Jag satte mig i vanen med Scooter och Kenny. Jag var egentligen inte alls på humör för meet and greet just nu, men jag gjorde det för fansens skull och även för alla andras skull också. Taylor hade sagt att jag bara skulle tänka positivt, så det var väl de jag fick försöka göra resten av dagen. Allting med Selena var bara extremt jobbigt och jag visste inte alls hur jag ville göra med vårt förhållande. Jag älskade henne fortfarande, men det kunde inte fortsätta såhär. Det förstörde så mycket för mig själv och för alla andra runt omkring mig. Utskällningen jag fick från både Kenny och Ryan igår är inget jag rekommenderar att gå igenom en gång till. Jag hade fortfarande lite skuldkänslor kvar för att jag varit så otrevlig mot Taylor och Julia på Starbucks, men dem verkar inte bry sig så mycket om det. Jag gillar att dem inte verkar bry sig om vem jag egentligen är, utan dem verkar ta mig som vilken människa som helst. Jag gillar att ha dem i vårt sällskap eftersom vi inte brukar umgås med så mycket tjejer i vanliga fall. Det känns som att jag kan lita på Taylor i alla fall, hon har öppnat sig för mig och jag för henne. Det känns bra att kunna ha någon att prata med när man behöver det. Den senaste tiden har jag inte kunnat prata med Selena om någonting. Allt jag har sagt har hon misstolkat och vänt om till något negativt. Scooter skulle få spader om han fick veta att jag och Selena bråkar hela tiden. Han är ju trots allt nästan som min extra pappa. Han säger hela tiden till mig att jag inte får ha dålig energi runt omkring mig, för annars kommer jag inte palla av branschen eftersom den bidrar med så pass mycket dålig energi hela tiden att det till slut kommer bli för mycket om jag får det från mitt privata liv också. Men som Taylor sa, jag får väl ta och ringa upp Selena imorgon efter konserten, då jag har vilodag, och prata med henne. Hon kanske också förstår och redan har funderat ut ett sätt att lösa det på. Att släppa taget om henne är det sista jag vill egentligen men om det är vad som krävs för att jag själv ska må bättre så får det ju helt enkelt bli så.

 

Det hade inte tagit lång tid att köra till hotellet där meet and greeten skulle vara och när vi kom in möttes vi av en stor grupp tjejer som började skrika. Jag fick klistra på ett smile och vinka till dem allihop för att det inte skulle bli några sura miner från Scooters sida som så trevligt han kunde, bad om ursäkt till tjejerna att vi var lite försenade. Vi gick in i ett lite mindre rum där dem skulle få komma in och ta foto med mig. Det rullade på snabbt i början och det fick mig till att slappna av lite, för då visste jag att vi snart skulle vara på väg tillbaka till msg. Men efter ett tag blev tempot segare och det blev allt fler som drog ut på tiden genom att ställa en massa frågor till mig. Jag svarade så bra jag kunde på dem, men jag var egentligen inte alls på humör. Men Taylor dök upp i huvudet, allt hon sagt till mig när vi stod utanför msg, om att tänka positivt. Det fick mig att bli gladare och utan att ens tänka på att tiden bara runnit iväg så var vi nu på väg tillbaka till stadion där alla andra satt och väntade på oss. Scooter tyckte att jag såg trött ut och sa att det kanske var bäst om jag gick och vilade mig i en timme eller två. Klockan var ju trots allt bara två på dagen och konserten skulle inte börja förrän klockan nio ikväll och att kolla teknik och sjunga upp tog ju inte så lång tid och jag kände verkligen att en tupplur skulle sitta fint.
När vi kom in i det stora sällskapsrummet möttes vi av Dan och Taylor som satt och spelade kort i soffan. Dem båda två kollade upp glatt och sa hej till oss. Scooter och Kenny gav sig av för att fixa med några papper som skulle skrivas på och jag satte mig ned i soffan bredvid Dan och Taylor.
”Hur gick meet and greeten?” Frågade Dan och kollade på mig frågande.
”Jo, som vanligt… blandade känslor.” Sa jag och lät väldigt trött.
”Du borde nog gå och lägga dig en stund, du ser helt färdig ut.” Sa Taylor och log.
”Jo, jag borde väl göra det men jag vet inte om jag vill.” Sa jag och skrattade till.
”Eller så kan du alltid göra Taylor sällskap en liten stund, jag måste till scenen och snacka med bandet så att alla har allting under kontroll, sen vet jag inte om vi ska köra igenom något låt bara för att checka.” Sa Dan och hade nu rest sig upp från soffan och rättade till sin frisyr som var rufsig.
Taylor kollade på mig med en frågande blick, blicken fick mig till att inte kunna tacka nej, hennes ögon var det vackraste jag hade sett och jag tror att jag inte insett det förrän nu.

 

Taylors version.

Det tog en stund innan Justin sa att han gärna kunde stanna i rummet med mig en stund medan Dan gav sig iväg. När Dan lämnade rummet lade Justin ned i soffan mitt emot den jag satt i. Han gäspade och blundade snabbt med ögonen. Snart öppnade han dem igen och vände sitt huvud mot mig och log.
”Det är sällan jag träffar tjejer som är såhär normala och lugna som du är med mig.” Sa han trött.
”Det finns ju ingen anledning för mig att springa runt och skrika så fort du rör ditt lillfinger.” Sa jag och skrattade till lite. Han kollade på mig frågande men börjar också skratta.
”Jag gillar det, ibland behöver man lite kvinnliga gener runt omkring sig som inte bara skriker.” Han skrattade till och gav sig själv en min som jag antar att han gjorde eftersom ordvalet i meningen var lite konstigt. Men jag skrattade med honom.
”Precis, haha. Vilken tur att ni hittade mig och Julia då!” Sa jag och log.
”Det kan man ju säga. Eller jag har ju inte pratat så mycket med Julia så jag känner ju inte henne direkt. Men det är ju tur att jag har hittat dig i alla fall.” Han kollade nu upp i taket.
Plötsligt slog tanken mig, när skulle dem åka vidare? Jag och Julia skulle ju bara stanna veckan ut sen skulle vi tillbaka till LA. Det kanske inte var så smart att bilda några band mellan oss och killarna med tanke på att efter denna veckan skulle vi nog aldrig träffa dem igen, vilket gjorde att det vred sig lite i magen på mig. ”När åker ni vidare?” Sa jag snabbt.
”Vi skulle egentligen åka imorgon, men Scooter har några arbeten han måste fixa med här i New York så vi ska stanna veckan ut. När åker ni tillbaka till LA?” Sa han och hade nu vänt sig mot mig.
”På söndag, så vi stannar också hela veckan…” Sa jag och log mot honom.
”Då blir det mer tid för oss att lära känna varandra bättre.” Sa han och log tillbaka.
”Är… det så smart?” Sa jag och tittade generat på honom.
”Varför skulle det inte vara smart? Vi får hålla kontakten, eller?” Sa han med frågande blick.
”Vill du det då?” Sa jag och vågade knappt kolla på honom för att min fråga kändes fel.
”Klart jag vill? Varför skulle jag inte vilja?” Sa han och kollade frågande på mig igen.
”Nej, strunt samma. Det var skönt att höra dig säga att vi kommer hålla kontakten i alla fall.” Sa jag och log mot honom. Jag ville inte förstora upp det, det kändes inte så bra nu innan konserten. Men Justin hade fortfarande den frågande blicken i ansiktet.
”Trodde du seriöst att vi bara skulle skita i er när vi åker här ifrån?” Han såg bekymrad ut.
”Justin, strunt samma… vi skiter i det. Huvudsaken är ju att vi kommer hålla kontakten, eller hur?” Sa jag och log återigen mot honom.
Han skulle precis svara mig men vi avbröts när dörren öppnades till rummet och in kom det två halv långa killar. Den ena hade rakat huvud och den andra hade brunt rufsigt hår.
”Eeeeyyyyy, wazzzzzzup?” Skrek den brunhåriga killen.
Justin reste sig upp snabbt från soffan med ett brett leende på läpparna.
”Jävlar vad jag har saknat er killar!” Sa han och skrattade till samtidigt som han gav dem båda vars en kram. Dem båda killarna kollade på mig och sedan på Justin med en frågande men ändå busig blick.
”Oh, förlåt… guys det här är Taylor och Taylor det här är Ryan och Chaz.” Sa han och jag gick fram och hälsade på dem. Den kollade fortfarande på mig men nu mer granskande.
”Jävlar vad snabbt du la Selena på hyllan dude.” Sa den rakade killen som presenterat sig som Ryan.
Justin kollade på Ryan frågande och sedan på mig och höjde på ena ögonbrynet.
”Nej, nej, nej… det är inte riktigt som du tror. Jag och Selena är fortfarande tillsammans.” Sa Justin och viftade med händerna som för att visa att Ryan haft helt fel för sig.
”Jaså, jaså… jag fattar.” Sa Ryan och gav ifrån sig ett larvigt flin och Chaz hängde på.
Vi satte oss alla ner i sofforna och snackade lite smått om kvällens konsert. Efter ett tag kom Scooter in i rummet. ”Har du fått någon vila alls sen vi kom tillbaka?” Sa han frågande till Justin.
”Nja, inte direkt. Men jag känner mig pigg.” Sa Justin och log mot Scooter.
”Det är dags för dig att gå till Mama Jan nu och sjunga upp.” Sa Scooter och gick fram för att hälsa på Ryan och Chaz som glatt hälsade tillbaka. Justin reste sig upp och började gå mot dörren.
”Jag tror inte vi kommer ses mer innan konserten. Men vi ses ju efter såklart.” Sa han och kollade på mig, Ryan och Chaz.
”See ya later dude och lycka till ikväll!” Sa Chaz och log mot Justin.
Justin flyttade sin blick vidare till mig, han förväntade kanske att jag skulle säga något speciellt men istället log jag bara mot honom och han log tillbaka. Han visste att jag menade väl med mitt leende och gick ut genom dörren med ett stort smile på läpparna. Scooter gick hack i häl bakom honom.
”Jaha, och då var vi bara tre.” Sa Ryan och kollade på mig och log.
”Jag är ganska nyfiken… hur känner du och Justin varandra? Han har aldrig nämnt dig innan?” Sa Chaz och såg frågande på mig. Jag fick lite panik eftersom detta kändes som värsta förhöret.
”Eh, vi träffades för tre dagar sedan faktiskt. Min kusin som jag är här med är typ på g eller vad man ska säga med Ryan Good. Och dem träffades också för tre dagar sedan och sen så ville Ryan reta Justin lite så han ordnade en ”blind date” och det var så vi lärde känna varandra. Det var Dan som bjöd hit oss till konserten idag.” Sa jag lite nervöst eftersom dem båda nu satt och studerade mig med frågande blickar. Efter ett tag sken dem båda upp i ett stort leende.
”Så du är inget sånt galet fan som fått en hel dag med Justin?” Sa Ryan och log.
”Inte direkt haha.” Sa jag och skrattade till.
”Puh, tack och lov för det. Vi har haft många galna fans på besök de senaste två åren så det har börjat bli lite jobbigt. Men chill, då behöver vi inte oroa oss då.” Sa Ryan och pustade ut.
”Såååå, nästa fråga… Vad tycker du om Justin då?” Sa Chaz och gav mig en retsam blick.
Jag kände hur det hettade till om mina kinder men jag försökte dölja det så gott jag kunde.
”Ehm, han verkar vara en bra och snäll kille. Han verkar ju ha båda fötterna på jorden i alla fall.” Sa jag och log mot de båda killarna som nu satt och kollade nyfiket på mig.
”Oh, jag som trodde du skulle säga någonting annat som vi sedan kunde gå och berätta för Justin. Nu förstörde du hela min plan.” Sa Chaz och gjorde en bekymrad min som övergick i ett jobbigt flin.
”Haha, to bad.” Sa jag och gav honom en kaxig blick tillbaka.

 

Tiden hade gått snabbt och jag, Ryan och Chaz hade spelat Fifa resten av tiden innan konserten. Justin hade som han sagt inte kommit tillbaka till oss. Julia hade däremot gjort det utan Ryan men han hade varit tvungen att fixa med Justins kläder som han skulle ha på sig under kvällen och Julia hade tyckt det var så tråkigt att sitta och kolla på så hon hade letat upp oss. När det sedan var dags för konserten hade vi alla samlats utanför dörren till scenen och vi hade stått i en stor ring. Justin bad en bön och vi alla peppa till lite extra innan han skulle gå upp på scen. Innan han gick ifrån oss så kom han fram till mig. ”Du vet innan när du sa att jag bara skulle ha positiva tankar i huvudet, jag har kommit på något positivt jag kan tänka på under konserten…” Sa han och log mot mig.
”Tell me?” Sa jag glatt.
”Du är ju positiv, så varför inte tänka på dig då liksom? Smart va?” Sa han och skrattade till.
Jag kände hur jag blev alldeles generad och tittade ner i golvet samtidigt som jag också skrattade.
”Det blir skitbra, och du… lycka till!” Sa jag och kollade på honom med ett leende.
”Jag vet, jag är så smart. Vi ses sen efter konserten.” Sa han och kramade mig innan han gick iväg igenom dörren in till scenen. Jag kände en hand på min axel och jag vände mig snabbt om. Framför mig stod Justins mamma Pattie och log ett brett leende.
”Du och Julia kan följa med mig, vi har en liten speciell plats som vi kan stå på för att se konserten.” Sa hon ljust och log mot mig. Hon började gå iväg och både jag och Julia följde efter henne.
”Ska det bli kul?” Sa hon och vände sig om medan hon gick.
”Jadå, jag har aldrig varit på en konsert tidigare så det är ju något helt nytt.” Sa jag och log.
”Då är ju detta en väldigt bra första konsert, ni lär inte ångra er.” Sa hon och skrattade till.
Vi kom fram till en dörr som var grå och liten. Pattie öppnade den och vi möttes av den stora salen som var fullproppad med människor, och man skulle behövt ha öronproppar med tanke på att alla skrek och hade sig. Konserten hade redan börjat och vi försökte skynda oss fram till en liten upphöjning där Ryan och Chaz redan stod och väntade på oss. Härifrån såg man allting jättebra och vi stod väldigt nära. Fast jag aldrig hört hans låtar tidigare så tyckte jag att dem var bra och han var riktigt duktig på scen. Och som han sagt till mig innan så kändes det som att man såg en helt ny sida av honom när han stod där och uppträdde. Allting var så himla mäktigt, tänk att varenda människa som var på konserten, var där för att se honom, och jag vet inte hur många det var men det kändes som att hela jordens befolkning var samlade i den extrema salen.
”Nu kommer min favorit del av hela konserten.” Sa Ryan entusiastiskt.
”Vad är det för del?” Sa jag nyfiket.
”One less lonely girl, det är en tjej från publiken som får komma upp på scen och så får hon blommor och sånt av Justin. Om hon är snygg så kan man ju ragga upp henne sen.” Sa han och skrattade.
Pattie gav ifrån sig en frågande blick som fick Ryan att harkla sig.
Tjejen som fick komma upp på scenen var alldeles tårögd när hon fick sätta sig på pallen, och när Justin kom fram till henne och smekte hennes kind och tog henne om midjan och sjöng till henne skrek hon bara och hon kunde knappt sitta still.
”Nä, hon kommer aldrig funka.” Sa Ryan och skakade på huvudet.
Både jag och Julia skrattade åt honom och Pattie bara skakade på sitt huvud och log sött.
Efter ett tag var konserten slut och både jag och Julia var helt tagna av situationen. Det hade verkligen varit en upplevelse. Det var något vi skulle minnas länge, länge.