stuckinthebieberstory

Två veckor senare.

Det har gått två veckor sen jag kom hem från Washington och så fort jag hade kommit innanför dörren så hade jag blivit en aning överraskad kan man säga. Mamma och Bill hade stått vid trappan för att vänta på att jag skulle komma hem. Jag såg på deras miner att dem undanhöll någonting när dem började fråga mig hur resan hade varit. Efter en stunds pratande hade den stora hemligheten avslöjats. Dem ska gifta sig! Först hade jag blivit förvånad över att det gått så snabbt, med tanke på att dem började dejta någon vecka innan Leo dog, men sedan lugnade jag ned mig och blev verkligen glad för deras skull. Det skulle bli så himla kul med bröllop, och det bestämdes direkt att jag och Julia ska vara brudtärnor. Jag hade bett på mina bara knän framför mamma att Justin, Pattie, Kenny, Ryan, Alfredo, Scooter och Carin skulle få komma och efter många om och men så hade hon gett med sig. Vi hade skickat ut inbjudningarna snabbt och det var inte en enda som hade tackat nej.

Bröllopsdagen är äntligen här och hela huset är som en enda stor röra av massa folk. Eller massa och massa… Det är mormor, farmor, Karen (min faster), Vivianne (min moster, även Julias mamma.), Julia och sen Nina & Penelope (mammas bästa vänner). Alla männen är också här: Pappa, morfar, farfar, Bill, Karens man Fred, Julias pappa Dan och även alla barnen men dem är ute i trädgården och sätter upp det stora partytältet, där vi ska vara efter ceremonin som ska äga rum i kyrkan. Detta var bara en tredjedel av hur många som skulle komma till kyrkan.  Justin och de andra var på väg hit från flygplatsen. Jag hade fått ett sms från honom direkt när han hade landat. Klockan var elva och jag låg kvar i sängen en stund och mornade mig. Jag hörde en svag knack på dörren och innan jag hann säga något så kom Julia in i rummet. ”God morgon!” Sa hon och gick fram till mitt fönster och drog upp rullgardinen. ”Du måste gå upp nu, jag ska hälsa från din mamma att du och jag måste ta oss ned till stan så snart som möjligt och hämta brudtärne klänningarna.” Sa Julia och satte sig på sängen. Jag kved till och drog täcket över ansiktet. Fast det var en stor dag för oss alla så hade jag ingen ork att gå upp för tillfället. Jag kände hur täcket drogs av från mig och snart hoppade Julia på mig och satte sig gränsle över mig. Hon började kittla mig och jag kunde inte hålla mig för skratt. ”GÅ UPPPPPPP!” Skrek hon samtidigt som hon skrattade. Vi stannade upp då vi hörde någon som harklade sig bakom oss. Vi vände oss mot dörren och där stod Justin och Ryan med frågande blickar och små skrattade. Julia klev av mig snabbt och sprang fram till Ryan och kysste honom. Jag låg kvar och försökte leta efter mitt täcke, eftersom jag låg i bara linne och trosor. När jag fick tag på det drog jag det snabbt över min kropp och kollade på Justin som stod lutad mot väggen och log mot mig. Ryan och Julia gick hand i hand ned på nedanvåningen, eftersom det var första gången Ryan träffade hela vår släkt så var Julia otroligt exalterad över att få presentera honom för dem. Justin stängde dörren bakom sig innan han kom fram till mig och pussade mig i pannan.
”Hela huset är i full gång med att fixa inför dagen, medan du ligger här uppe och latar dig.” Sa han och satte sig ned bredvid mig och log.
”Mamma lovade mig att jag skulle få sova ut idag.” Sa jag och skrattade till.
”Har du inte mycket att göra idag då?” Sa han frågande och tog min hand i sin.
”Nja, jag och Julia ska försöka ta oss ned till stan på något sätt och hämta våra klänningar.” Sa jag och började fundera på hur vi skulle ta oss dit, bussen var alldeles för drygt och ingen skulle ha tid att köra oss eftersom alla hade olika uppgifter att göra idag.
”Jag kan köra er… om ni vill?” Sa han och smekte min hand.
”Du? Köra? Jo visst.” Sa jag sarkastiskt och skrattade åt honom.
”Somliga tar faktiskt sig tiden till att skaffa sig ett körkort, vilket inte du verkar ha gjort.” Sa han och nu var det han som skrattade åt mig. Jag reste mig upp och tog mina händer om hans nacke och kollade honom djupt i ögonen. ”Det skulle vara jättesnällt om du kunde köra oss, mr bieber.” Sa jag sarkastiskt och kysste honom samtidigt som jag gav honom en retsam blick.

Jag och Julia hade snabbt fått springa in till skräddaren och hämta våra klänningar. Justin hade fått sitta kvar i bilen eftersom området var alldeles för befolkat. När vi kom tillbaka hade alla börjat packa ihop och vi skulle alldeles strax bege oss mot kyrkan för att förbereda och byta om. Ceremonin börjar om tre timmar, så jag känner mig inte så stressad. Jag hade snabbt tagit en dusch när vi kom hem och när jag var klar satte jag bara på mig ett par svarta jeans och ett grått pösigt linne.
”Vem är den unge stilige pojken?” Sa min mormor nyfiket så fort jag kom ner i köket.
”Vem menar du?” Sa jag och skrattade till.
”Han som är där ute och leker med barnen?” Sa hon och pekade ut mot trädgården genom fönstret.
Jag vände mig om och såg Justin, Kenny och Alfredo leka med mina kusiner.
”Mormor, du får nog vara lite mer specifik eftersom det är tre killar som leker med dem.” Sa jag och skrattade åt hur förvirrad hon kunde vara ibland.
”Men han… den ljusa av dem… han som ser minst utländsk ut.” Sa hon och pekade på Justin.
”Jaha, det är Justin. Du kanske har hört talas om honom, Justin Bieber?” Sa jag och log.
”Justin… Bieber… nä du, honom har jag aldrig hört talas om. Var det någon särskild anledning till att jag skulle ha gjort det?” Sa hon och skrattade till.
”Han är sångare, ganska känd över hela världen…?” Sa jag och kollade på henne frågande.
”Jaså, där ser man… men jag är alldeles för gammal för att känna till honom.” Sa hon och skrattade åt det hon precis sagt och jag kunde inte mer än skratta med henne. Typiskt mormor.
”Hur kan det komma sig att han och hans vänner ska på mammas och Bills bröllop? Är han din pojkvän?” Fortsatte mormor efter att vi skrattat färdigt.
”Nej, mormor… han är inte min pojkvän.” Sa jag och log mot henne.
”Någonting måste det ju vara…” Sa hon och gav mig en busig blick.
”Dem tycker om varandra mormor… man kan väl säga att dem är på stadiet innan pojkvän och flickvän stadiet.” Sa Julia som glatt kom in i köket och satte sig ned på en av stolarna.
Jag kollade på Julia och skakade på mitt huvud samtidigt som jag skrattade till.
”Mm, precis.” Sa jag och tog några vindruvor från fruktskålen och gick ut från köket och vidare ut i trädgården. Där alla höll på att duka borden för fullt. Jag satte mig ned på altantrappan och åt på dem extremt goda vindruvorna. Kenny, Justin och Alfredo höll fortfarande på att leka med mina kusiner. Pattie kom efter ett tag och satte sig ned på trappan bredvid mig.
”Ska det bli kul att din mamma och Bill ska gifta sig?” Sa hon och log brett mot mig.
”Absolut, jag gillar Bill… många är lite skeptiska till det eftersom det har gått så fort från att dem träffades till att dem nu ska gifta sig, men så länge mamma är lycklig så stöttar jag henne.” Sa jag och log tillbaka mot henne.
”Hur tar din pappa det?” Sa hon frågande.
”Han tar det faktiskt bra, det var i början av mammas och pappas skilsmässa som dem bråkade. Men dem redde ut det efter ett tag och nu kan han egentligen inte säga så mycket, för det var han som ville skiljas. Men jag tycker det är starkt av honom att komma på bröllopet.” Sa jag och log.
”Det tycker verkligen jag också. Förresten, det var en sak jag ville prata med dig om…” Sa hon och jag fick en ilande känsla i magen, nervös över att det skulle vara något allvarligt.
”Vaddå?” Sa jag och log ett nervöst leende.
”Det här mellan dig och Justin… jag hoppas inte det blir för jobbigt att ni måste hålla en låg profil om det? Du får såklart berätta för din släkt om honom, men håll det så undanhållet som möjligt, för stunden i alla fall.” Sa hon och log frågande mot mig.
”Gud nej, det är ingen fara!” Sa jag och log, lättad över att det bara var detta hon ville prata om.
”Så… ni är tillsammans va?” Sa hon nyfiket.
”N-nej… det är vi inte.” Sa jag och log brett mot henne. Jag hade i alla fall inte tolkat det som att vi är tillsammans. Eftersom vi bestämt att gå sakta fram, det är kanske inte direkt då man hoppar in i ett förhållande. Jag gillar fasen innan man blir tillsammans, allt är så spännande då. Varje gång man ser personen man tycker om, eller varje gång personen skickar sms eller ringer, så får man sånt där härligt nervöst pirr i magen.
”Både jag, Carin och Scooter trodde det… men jag antar att vi hade fel då.” Sa hon och flinade till.
”Pattie, förlåt än en gång för att vi ljög för er. Vi skulle sagt som det var från första början.” Sa jag och kollade ned på trappan och kände mig alldeles för skamsen för att kolla på henne.
”Tay, tänk inte på det! Vi var nog lite för hårda mot er den dagen i Washington. Men tänk på det i framtiden i alla fall, att ni berättar sanningen.” Sa hon och smekte sin hand på min rygg samtidigt som hon kramade om mig från sidan. Jag log mot henne och snart hade hon rest sig upp och gått in i köket till mamma, mormor och farmor som är i full gång med att laga klart all mat.

Vi hade alla nu kommit till kyrkan. Jag och Julia hade fått ett eget omklädningsrum att byta om i och de andra hade också fått rum att byta om i. Dem andra gästerna hade inte kommit än, eftersom det är en hel timme kvar tills ceremonin börjar. Jag lockade mitt hår i topparna och lät det hänga i mittbena. Julia gjorde samma sak med sitt blonda hår. Våra klänningar är jordgubbsröda och långa. Dem har inga axelband utan är tubtop och våra tillhörande blombuketter är av vita rosor.
”Detta är första gången jag får se Ryan i smoking.” Sa Julia och såg glad ut.
”Han hade väl på sig det på begravningen?” Sa jag frågande.
”Alla hade förutom han, han ”trivs” tydligen inte i det.” Sa Julia och härmade Ryans röst.
”Killar med smoking är sjukt sexigt.” Sa jag och skrattade till och tystnade så fort dörren till vårt omklädningsrum öppnades och in kom Ryan, stilig i sin svarta kostym.
”Jag vet, visst är vi sexiga i det?” Sa han och blinkade mot mig samtidigt som vi alla började skratta.
”Damn, jag kan lova att du är det i alla fall älskling!” Sa Julia och kysste Ryan.
Jag himlade med ögonen och skakade på huvudet samtidigt som jag vände mig om mot spegeln och fortsatte att sminka mig.
”Din lover letar efter dig.” Sa Ryan och log mot mig.
”Alfredo då va?” Sa jag och blinkade mot Ryan vars ögon förstorades upp och såg chockat på mig.
”What? Sen när hände detta?” Sa han med en förvånad ton på rösten.
”Det gäller att följa med i svängarna.” Sa jag och gick fram till honom och klappade honom på axeln och gick skrattandes ut ur omklädningsrummet. Innan jag stängde dörren hörde jag hur Ryan sa ”Julia, varför har du inte berättat?” Sen hörde jag därefter Julia skratta till och säga att jag bara skojade. Lättlurad kille, tänkte jag samtidigt som jag skrattade till för mig själv. Jag knackade på killarnas omklädningsrum och snart öppnade Scooter dörren hastigt.
”Justin letade efter mig?” Sa jag samtidigt som jag försökte titta in i rummet för att hitta honom.
”Han, Kenny och Alfredo gick ut för att ta lite luft.” Sa Scooter och log samtidigt som han stängde igen dörren snabbt. Om jag inte sett fel så hade jag skymtat Carin där inne, som försökte gömma sig för mig. Förmodligen därför han hade så bråttom med att stänga dörren efter sig. Jag vill inte ens tänka på vad dem höll på med.

Justins version.

Jag, Kenny och Alfredo stod på baksidan av kyrkan och snackade. Efter en stund såg vi alla tre Taylor komma gåendes ut genom dörren. Jag stod alldeles still med halvöppen mun och jag kunde inte slita min blick ifrån henne. Hon var så jävla vacker, hela hon strålade. När jag insåg att jag inte var den enda av oss tre som stod med halvöppen mun slog jag till både Alfredo och Kenny på magarna och dem stängde snabbt igen munnarna och harklade sig och låtsades kolla åt ett annat håll.
”Vilka snyggningar!” Sa hon samtidigt som kom gåendes mot oss med ett leende och både Kenny och Alfredo började skratta nervöst så fort dem hade riktat sin blick på henne igen.
”Damn.” Sa Alfredo tyst innan hon hade kommit ända fram till oss och jag var tvungen att stampa på hans fot diskret för att han skulle skärpa till sig.
”Varför står ni här ute?” Sa hon och skrattade till.
”För att vi skulle svalka oss, men jag insåg så fort du kom ut att det inte skulle hjälpa, jisses vad varmt det helt plötsligt blev.” Sa Alfredo nervöst och jag armbågade honom lätt i sidan.
Taylor skrattade till generat och kollade ned i marken. Jag vände min blick snabbt mot Alfredo och Kenny och nickade in mot kyrkan, ett tecken på att jag ville att dem skulle gå.
”Juste, jag kom precis på att jag har lite grejor kvar att fixa i kyrkan. Alfredo, kom!” Sa Kenny och drog med Alfredo i ett ryck in mot kyrkan. Jag skrattade åt dem när dem gått, och Taylor gick nu ett steg närmare mig och tog tag i mina händer.
”Hey handsome.” Sa hon och skrattade till ett nervöst skratt.
”Wow, du är verkligen vacker idag Taylor Coleman.” Sa jag och tog ett djupt andetag.
Som alltid annars så blev hon generad och lite smått röd om sina kinder. Hon lade sina händer om min nacke och snart kände jag hennes läppar nudda vid mina läppar mjukt. Vi stod kvar där ute ett tag innan vi var tvungna att gå in för att hjälpa till med det sista i kyrkan.

Ceremonin skulle äntligen börja. Hela kyrkan hade fyllts med finklädda människor och vi hade som tur var fått platser nästan längst fram. Bill såg väldigt nervös ut framme på altaret och vad jag hade sett så var Katherine minst lika nervös. Musiken började spelas och snart kom Julia och Taylor in efter varandra. Jag kunde inte sluta kolla på Taylor när hon kom där gåendes, så vacker! Jag gav henne en creep blick och så fort hon fick syn på mig började hon skratta. Vi alla reste oss upp så fort Katherine började gå in i kyrkan. Och man kan ju på långa vägar se vart Taylor fått sin snygghet ifrån. Damn vilken milf! ”Dude, vilken milf!” Hörde jag Alfredo viska bakom mig och jag började skratta ljudlöst.

Taylors version.

Jag hade stått framme på altaret tillsammans med mamma, Bill, Julia och Bills bror Kevin, som även var Bills best man. Jag hade fått hålla gråten inne under hela ceremonin. Jag är så himla glad för mammas skull. Jag har nog aldrig sett henne såhär lycklig som hon var idag. Jag blir bara så ledsen när jag tänker på att Leo inte är med och får uppleva detta tillsammans med oss.
Samtidigt som jag försökte hålla gråten inne så hade jag även fått hålla mig för skratt ett antal gånger. Alfredo och Kenny gav mig jobbiga blickar under hela ceremonin, och när jag mötte deras blickar så gick det från jobbiga blickar till creep smile. Varje gång jag ser dem tänker jag alltid tillbaka på natten i Washington när Kenny kom på mig med att springa halvt naken från Justins rum.

Efter ceremonin samlades vi allihop utanför kyrkan för att kasta rosenblad på mamma och Bill. Allting hade gått så himla fort. Jag såg Justin, Kenny, Ryan, Alfredo och Julia sitta på några vita bänkar intill kyrkväggen. När jag började gå dit så blev jag plötsligt stoppad när någon dök upp framför mig.
”Zac?!” Sa jag glatt och överraskat och omfamnade honom i en stor kram.
”Jisses, det var längesedan! You’re looking good.” Sa han och log mot mig.
”Vem är du här med?” Sa jag frågande och log mot honom.
”Faktiskt… med min flickvän… Sarah. Det var din mamma som bjöd oss.” Sa han osäkert.
”Ahhhh, din flickvän… vart är hon? Jag vill gärna träffa henne.” Sa jag och försökte spela trevlig.
”Sarah, kom!” Ropade Zac och hon kom glatt mot oss. Hon var en blond skönhet i blå kort klänning.
”Hej Taylor! Jag har hört så mycket om dig.” Sa hon med en pipig röst och log brett.
”Jaså, vad… trevligt.” Sa jag och log fakeat och höjde snabbt på mina ögonbryn halv chockat.
”Jag hoppas inte det är något problem att jag är här?” Sa hon och bet sig osäkert i underläppen.
”Absolut inte!” Sa jag och skrattade fakeat.
Varför tyckte jag inte om henne? Jag känner inte henne? Jag dömer henne alldeles för fort. Antar att jag inte tycker om henne på grund av hennes extrema utstrålning.
”Oh, vilken lättnad. Jag var lite nervös att du inte skulle tycka om det.” Sa hon och pustade ut.
Jag trängde fram ett halvt leende och vände min blick mot Zac som verkade ha riktat in sig på Justin och de andra.
”Just de, jag har någon jag vill att du ska träffa Zac!” Sa jag och vände mig om mot Justin och vinkade att han skulle komma.
”Zac, det här är Justin, Justin det här är… mitt ex… Zac.” Sa jag och hackade upp mig på ex-delen.
”AH! Omg.” Sa Sarah som stod och stirrade på Justin.
Killarna hälsade på varandra och jag såg på Justin att han tyckte Sarah var besvärlig.
”Trevligt att träffas man!” Sa Zac och såg en aning förvånad ut.
”Vi ska åka tillbaka till huset nu… men jag antar att vi ses där.” Sa jag och kände av den pinsamma stämningen. Jag tog tag i Justins hand och drog med honom bort mot bilarna.
”Varför har du aldrig berättat om honom Taylor?” Sa Justin allvarligt så fort vi kommit fram till den stora svarta Range Rovern. Jag böjde ned mitt huvud och kände att han stirrade på mig.
”Det har typ inte… kommit på tal.” Sa jag och hackade på rösten.
”Det spelar ingen roll, jag tycker att du borde ha berättat för mig. Det kändes väldigt konstigt att stå där med er två. Han kollade på dig precis som att han aldrig sett något vackrare.” Sa Justin fortfarande allvarligt och han hade lutat ena armen mot bilen.
”Justin… spela roll om jag hade berättat om honom eller inte… det är du och jag. Inte han, du och jag. Okej?” Sa jag och satte mina händer om hans hals och kollade honom djupt i ögonen.
”Dessutom gjorde vi slut för över ett år sedan.” Sa jag och skrattade till åt hans fortfarande allvarliga blick som vägrade lämna hans ansikte. Men så fort jag började skratta så kunde han inte hålla sig.
”Okej, okej… jag kanske överreagerade lite. Men det kändes bara så konstigt.” Sa han och log.
”Jo, det fattar jag… men det var längesedan, vi är bara väldigt bra vänner nu. Och om jag ska vara ärlig så har jag ingen aning om varför mamma har bjudit hit honom.” Sa jag.
”Vi pratar inte mer om honom.” Sa Justin och log samtidigt som han kysste mig i pannan.

Vi hade åkt med Kenny och de andra hem till mig. De flesta hade börjat komma och vi alla intog våra platser i det stora partytältet. Jag satt vid samma bord som: Zac, Sarah, Alfredo, Ryan och Julia. Jag såg att Justin inte var allt för glad över det, men det fanns inte så mycket att göra.
”Så… hur känner ni Justin Bieber då?” Sa Sarah plötsligt från ingenstans. Jag, Alfredo, Ryan och Julia började alla skratta smått och jag var tvungen att sätta min hand för munnen för att försöka kväva skrattet. Jag gav en menande blick till de andra, för att dem också skulle sluta och snart harklade dem sig allihop och tystnaden uppstod.
”Ehm… jag är Justins stylist.” Sa Ryan och försökte kväva sitt skratt igen.
”Ni andra då?” Sa hon sen korkat.
Jag är inte ett dugg avundsjuk på den här tjejen längre. Hon må vara snygg men hon har däremot ingen bra fungerande hjärna.
”Ja, jag är Justins pojkvän.” Sa Alfredo plötsligt och vi alla brast ut i ett stort gapskratt som fick alla andra i tältet att tystna och kolla på oss med frågande blickar.
”Jag visste det!” Sa Sarah högt och kollade bort på Justin som inte förstod någonting.
”Sarah, lyssna inte på honom… han bara skojar med dig!” Sa Julia och skrattade.
”Jag var helt säker på att han var gay.” Sa hon och såg en aning förvirrad ut.
Precis hade vi skrattat, men nu satt vi alla istället och harklade oss och kliade oss i håret diskret.
”Hur känner du honom då Taylor?” Sa Zac och såg nyfiken ut.
”Ehm… genom dessa människorna?” Sa jag och log ett brett osäkert leende samtidigt som jag pekade på Ryan och Alfredo.
”Jaså… så nu är ni så bra vänner så att han till och med kan komma på din mammas bröllop?” Sa han sen, fortfarande lika nyfiken och jag ville bara sucka åt honom.
”Precis!” Sa jag och nickade på huvudet och tog sen en stor klunk av champagnen framför mig.
Efter en stund sattes det på en lugn låt i högtalarna och mamma och Bill ställde sig upp ute på dansgolvet och började dansa. Dem båda såg så lyckliga ut, vilket gjorde mig lycklig.

Jag såg en hand som stack fram framför mitt ansikte och jag kollade upp, där stod Justin med ett leende på läpparna. Varken jag eller han behövde säga något. Jag tog hans hand och jag såg hur han gav Zac en kaxig blick och jag kunde inte låta bli att skratta till. Vi gick ut på dansgolvet där mamma och Bill var. Snart kom fler och fler upp och dansade. Jag lade mitt huvud mot hans axel och vi dansade tills låten tog slut. Jag hade sett i ögonvrån under hela dansen att Zac suttit och stirrat på oss. Plötsligt släcktes lamporna i tältet och en stor vit duk rullades ned framme vid dansgolvet och en projektor sattes igång. Vi gick tillbaka till våra platser. Ett bild spel började och det var bilder på mig, mamma och Leo. Det var Bill som hade gjort det. Låten som spelades under tiden var I’ll be med Edwin McCain.

Jag var tvungen att springa ut från tältet när en bild på mig och Leo dök upp från när vi var små. Vi satt bredvid varandra på stranden och jag pussade honom på kinden samtidigt som han gav ifrån sig ett brett leende. Jag sprang ut i trädgården och ställde mig vid ett träd och lät tårarna rinna nedför mina kinder. Kommer smärtan i mitt bröst någonsin att försvinna? Smärtan som uppstår så fort jag tänker på Leo? Jag satte mig ned mot trädet och fortsatte gråta och snart kunde jag urskilja någon från mörkret som var på väg mot mig. När personen i fråga kommit närmare mig såg jag att det var Zac som såg frågande på mig. Han satte sig försiktigt ned bredvid mig, förmodligen rädd att jag skulle be honom gå. Men istället satt jag tyst och torkade bort mina tårar diskret.
”Hur mår du?” Sa han efter en stunds tystnad.
”Jag mår bra.” Sa jag snabbt och log ett snabbt leende mot honom. I hopp om att han inte skulle ställa någon fråga om Leo.
”Om du nu mår bra, varför sprang du ut från tältet precis som du höll på att missa tåget?” Sa han och skrattade frågande. Det var så typiskt honom att göra sina frågor skämtsamma ibland.
”Det var precis det jag gjorde, jag skulle egentligen åkt till Madagaskar men det får jag ta någon annan gång.” Sa jag och försökte vara så allvarlig som möjligt.
”Jag har hört att dem har god apelsin juice där.” Sa han från ingenstans och det är så typiskt honom.
”Inget slår mormors färdigpressade apelsin juice, du om någon borde veta det.” Sa jag och puttade till honom lätt på armen samtidigt som vi båda skrattade till tyst.
”Okej, okej… det kan jag faktiskt hålla med om. Och hennes pannkakor är pricken över iet.” Sa han och log ett brett leende.
”Oh, fresta mig inte!” Sa jag och plutade med underläppen på skoj.
”På tal om något helt annat… med tanke på omständigheterna så ser du ut att må riktigt bra.” Sa han och log samtidigt som han smekte min rygg sakta.
”Det blir bättre och bättre, men ibland har jag dagar då jag bara vill ligga under täcket en hel dag.” Sa jag och log halvt mot honom och försökte vrida på mig lite för att han skulle ta bort sin hand.
”Det verkligen strålar om dig.” Sa han och jag började känna att det började bli lite för pinsamt.
”Så… när träffades du och Sarah då?” Sa jag och ändrade samtalsämne hastigt.
”En månad efter att vi gjorde slut… först var hon bara en rebound, men vi har varit tillsammans ända sedan dess.” Sa han och log brett mot mig.
”Jag är glad för din skull att du har hittat någon i alla fall.” Sa jag och log tillbaka mot honom.
”Dudå? Har du någon?” Sa han nyfiket.
”Njäe, inte direkt.” Sa jag nervöst och försökte gömma att jag ljög.
”Det där lät lite tveksamt?” Sa han och gav mig en jobbig blick och ett creep smile.
”Jag är singel.” Sa jag snabbt och log osäkert.
”Då vet man.” Sa han och skrattade till.
”Vaddå? Något speciellt du tänkte på?” Sa jag frågande och förstod inte vad han höll på med.
”Bra att veta.” Sa han och blinkade mot mig samtidigt som han smekte min rygg och reste sig upp och rättade till sina byxor. Jag reste mig också upp och vi stod mitt emot varandra och kollade varandra djupt i ögonen. Snart omfamnade han mig i en mjuk kram som jag besvarade.
”Jag finns här för dig om du vill prata Tay.” Sa han lugnt och pussade min panna. Jag log bara tillbaka mot honom och nickade lätt på huvudet. Han blinkade mot mig och började gå mot tältet igen.

Jag hade snabbt efter mitt och Zac samtal gått upp på mitt rum för att byta om till något bekvämare. Jag hade tagit av mig min klänning och stod bara i underkläder, när det knackade på dörren. Innan jag hann svara öppnades dörren och jag skrek ut ”Jag varnar dig för underklädeschock!” Rädd för att det skulle vara någon i min släkt. Jag hörde Justins gulliga skratt bakom mig och jag kände en lättnad inom mig att det var han och ingen annan. Jag skulle precis sätta på mig min svarta klänning, när Justin kom bakom mig och tog klänningen ifrån mig och slängde iväg den. Han vände mig så att jag nu stod mot honom. Hans händer rörde vid mina höfter lätt och han kysste mig mjukt.
”Mår du bra?” Sa han sen lugnt och såg bekymrad ut.
”Mm, jag var bara tvungen att ta luft innan.” Sa jag och log mot honom.
”Med Zac?” Sa han frågande och log jobbigt mot mig.
”Sluta!” Sa jag och lade mina armar om hans nacke.
Han skrattade till och kysste mig. Snart kände jag hans tunga mot min. Jag tog av hans kavaj och knäppte upp hans skjorta och slet av honom det snabbt. Mina händer gled sakta och mjukt ned mot hans byxor. Samtidigt som vi kysstes passionerat knäppte jag upp hans skärp och byxor och han tog snabbt av dem. Vi föll ner i sängen med en duns och skrattade till åt den ganska pinsamma landningen. Vi fortsatte kyssa varandra passionerat och min hand var snart innanför hans kalsonger och smekte honom. Hans andning blev tyngre och ibland stönade han till tyst. Efter ett tag slet han av mina trosor och han var snart inne i mig. Utan att tänka på det rev jag till honom på ryggen med mina naglar och han stannade upp och kollade på mig med en creep blick. ”Kinky.” Sa han och skrattade till. Jag himlade med mina ögon och skrattade till jag också. Vi fortsatte och utan förvarning kände jag hur han kom. Vi låg kvar i sängen en stund med täcket över oss och var helt tysta och plötsligt öppnades min dörr och in kom Alfredo och minen hans ansikte gav ifrån sig kommer jag aldrig glömma. Det var en blandning mellan chockad, ärrad för livet, äcklad, jobbig och creepig.
”OH MY GOOOOOOOOOD! Wtf? AHHHHH!” Skrek han och rusade ut ur rummet.
Jag blev helt chockad och fick en obehaglig känsla i magen. Justin bara skrattade hysteriskt och reste sig upp för att sätta på sig sina kläder. Jag drog täcket över mitt huvud och ville bara dö. Jag har varit med om en del pinsamma händelser i mitt liv, men det här tar nog priset. Jag drog hastigt bort täcket och såg Justin stå och klä på sig. För tillfället hade han bara på sig sina svart jeans och ingen skjorta. Jag reste mig upp och drog mig närmare honom. Hon log mot mig och vi kysste varandra flera gånger innan han tog upp sin skjorta från golvet och satte på sig den.
”Det är nog bäst att jag går och letar reda på Alfredo.” Sa han och grimaserade innan han gick ut.
När han hade gått gick jag snabbt upp från sängen och satte på mig mina underkläder och min svarta klänning. Jag bäddade sängen så att den skulle se orörd ut. Sen borstade jag igenom mitt hår och gjorde allt för att jag inte skulle bli avslöjad. Jag gick skamsen nedför trappan och bara väntade på att få chockade blickar från alla. Men ingen verkade lägga märke till att jag kom tillbaka en timme senare. Jag kom in i tältet och möttes direkt av Alfredos, Kennys och Ryans blickar. Ryan och Kenny skakade på sina huvuden samtidigt som dem skrattade hysteriskt, medan Alfredo gav mig en creep blick och blinkade mot mig. Jag himlade med ögonen och fick ett nervöst sug i magen samtidigt som jag gick bort till dem. ”Din lover skulle bara gå och wanka i buskarna, eftersom han blev avbruten innan.” Sa Alfredo och dem alla tre brast ut i världens gapskratt. Jag fakeskrattade med dem och satte mig ned vid bordet. ”Nej, han gick faktiskt iväg med hon där… Sarah tror jag hon heter.” Sa Ryan och log.
”Sarah?” Sa jag förvånat och blev en aning förvirrad. Varför skulle han gå iväg med henne? Han tyckte ju att hon var jobbig? Och varför gick dem iväg ens? Vad hade dem att undanhålla?
”Ja, hon där blonda korkade skönheten.” Sa Ryan och log.
”Vart gick dem?” Sa jag snabbt och reste mig upp och gav dem alla en frågande blick.
”Fram på framsidan tror jag.” Sa Kenny och pekade ut genom tältet.
Jag gick fort ut ur tältet och fram på framsidan där jag möttes av Justin och Sarah.