stuckinthebieberstory

”Sömntutor, upp och hoppa!” Hörde jag Kenny säga långt bort i min dröm.
Jag öppnade mina ögon sakta men satte snabbt mina händer för när Kenny drog upp gardinerna.
”Alla vill ned till stranden, kom igen nu.” Sa han högt och jag började sträcka på mig lite smått.
Vi hade kommit till Israel inatt och jag var fortfarande trött efter flygresan som varit ett helvete. Vi hade flugit rakt in i ett oväder och jag hade absolut inte kunnat komma till ro och sova.
”Man, snälla bara tio minuter till?” Sa Justin sömnigt.
”Patties order, om ni inte är nere i receptionen om 15 så kommer hon komma upp.” Sa han och skrattade till medan han var på väg mot dörren. Snart smälldes den igen och det förblev tyst i rummet, vilket var ett tecken på att Justin förmodligen hade somnat om. Jag satte mig upp i sängen och drog min hand igenom mitt rufsiga hår. Jag drog bort täcket och reste mig upp. Jag gick in på toaletten och borstade igenom mitt hår och satte upp det i en slarvig knorr. Jag tvättade av mitt ansikte och satte sedan på mig min bikini och ett par ljusblåa jeansshorts. Jag gick ut till sovrummet igen och såg att Justin sov som en stock. Att reta honom är ju min stora passion, så därför gick jag fram till sängen och slet av honom täcket, vilket jag ångrade stort. Klart att jag inte tänker på att killar får morgon stånd på morgonen? Jag slängde tillbaka täcket på honom igen och harklade till lite smått och gick mot balkongdörren för att öppna den. Precis när jag skulle gå ut på balkongen hörde jag Justin skratta till lite smått från sängen. ”Erkänn att du blev tänd på det där?” Sa han med en creep röst. Jag vände mig om mot honom och kände hur mina kinder hettade till.
”Gå upp nu, annars kommer din mamma komma upp och se… det där.” Sa jag och pekade på honom med en förvirrad min.
”Kom…” Sa han och log ett creep smile mot mig. Jag gick sakta mot sängen och när jag kom fram drog han mig ned så att jag nu låg ovanpå honom. Våra läppar nuddade varandra mjukt.
”Gå upp nu din tönt…” Sa jag och log brett mot honom.
”Jävlar vad sexig du är.” Sa han och hade fortfarande sitt creep smile kvar.
”Jaja, du kommer ingenvart på dina små flörtiga kommentarer, inte idag i alla fall. Om du inte går upp nu så går jag ner till dem andra själv.” Sa jag och reste mig upp.
Det tog inte lång tid innan han gick upp från sängen och tog på sig sina badbyxor. Vi gick ner till receptionen med våra händer sammanflätade. Vi möttes av stora smile när vi kom fram till sofforna där alla i Justins crew satt samlade. ”God morgon, härligt att ni kom ner så snabbt.” Sa Scooter i en sarkastisk ton vilket fick alla att skratta till.
”Ni kan inte förvänta er att man ska flyga upp med tuppen, när man gick och la sig klockan tre inatt.” Sa Justin och gäspade. Hans glasögon som han satt på huvudet tog han ner, för att skymma sina trötta ögon. ”Jaså? Vad jag minns så var vi här på hotellet klockan två? Vad gjorde du vaken till klockan tre Justin?” Sa Alfredo med en retsam ton på rösten och både jag och Justin blev generade.
”Packade upp resväskan kanske?” Sa Justin spydigt och försökte ljuga ihop någonting.
”Wow, inte trodde jag att det tog en timme att packa upp en resväska, men fine by me.” Sa Alfredo och alla skrattade till, vilket gjorde stämningen extremt pinsam. Tack och lov hade varken, Allison, Mama Jan, Pattie eller Scooter hört det Alfredo precis hade sagt, vilket gjorde att jag kunde andas ut.

Efter lite prat i receptionen var vi nu alla på väg ned till stranden som låg precis nedanför hotellet. Den var redan fylld med folk, fast att klockan bara var elva på morgonen.
”Kan du inte följa med och bada?” Sa Justin och plutade med underläppen då han såg att jag lade mig ned på en av solsängarna.
”Du vet att jag inte tycker om att bada.” Sa jag och log mot honom.
”För min skull… snälla?” Sa han och gjorde puppy dog face.
Jag suckade och himlade med mina ögon samtidigt som jag reste mig upp från solsängen. Jag tog tag i Justins hand och vi gick ner mot havet. Alla andra hade bestämt sig för att gå i och bada om en stund, men såklart ska Justin vara den otålige, och då var det jag som fick stå ut med det.
Vi kom fram till kanten där sanden mötte vattnet och jag tvekade en sekund innan min tår nuddade vattnet. Jag fick en rysning igenom hela kroppen när jag kände hur kallt det var. Jag hade gärna velat vända om och gå upp till de andra, men eftersom vi bara har nio dagar kvar innan jag åker hem, så vill jag spendera så mycket tid det bara går tillsammans med Justin. Vi kom ut i havet så att nu vattnet nådde upp till knäna. Jag stannade till för att försöka vänja mig vid det kalla vattnet, eller kalla och kalla… det var 24 grader, men det var kallt för mig. ”Din mes, kom nu.” Sa Justin som hade gått ut lite längre. ”Det är alldeles för kallt, kan vi inte gå upp igen?” Sa jag och rös till.
”Nä, kom nu.” Sa han och skrattade åt mig samtidigt som han sträckte ut sin hand mot mig.
Jag gick sakta mot honom och så fort hans hand var inom räckhåll tog jag tag i den snabbt. Han drog mig mot honom så att våra magar nästan nuddade vid varandra. Jag släppte hans hand och tog mina armar runt hans nacke istället. Jag kollade honom djupt i ögonen och ett leende dök upp på hans läppar. ”Jag älskar dig.” Sa han och kysste mina läppar mjukt. Jag log samtidigt som vi kysstes och jag kände hur hans händer gled ner på min rygg och snart nuddade han min rumpa.
”Justin, det finns folk som kan se.” Sa jag skrattandes samtidigt som jag tog upp hans händer på min rygg igen. Han insisterade på att ta ner dem på min rumpa hela tiden, så till slut lät jag honom.
”Du är ganska envis, du vet de va?” Sa jag och hånflinade åt honom.
”Du är ganska vacker, du vet de va?” Sa han och hånflinade tillbaka mot mig. Jag skrattade till nervöst och kollade ner i vattnet. Justins fingertoppar nuddade vid min haka och han lyfte upp mitt huvud så att våra blickar möttes. Vi kysstes ännu en gång och jag kunde höra långt bort hur någon från Justins crew sa ”Aw, titta så söta dem är.” Jag kunde inte låta bli att le när jag hörde det.
”Så Mr Bieber, både du och jag vet vilken stor badkruka jag är… så om du ska få med mig ut på djupt vatten så får du faktiskt bära mig ut där.” Sa jag och låtsades vara allvarlig.
”Bära dig på vilket sätt då?” Sa Justin frågande och log mot mig.
”På dina axlar typ?” Sa jag och log ett oskyldigt leende mot honom eftersom jag visste att han aldrig skulle gå med på det.
”Ha, glöm de…” Sa han och skrattade åt mig.
”Då får du skylla dig själv om jag blöter ner ditt hår.” Sa jag, medveten om att Justin hatar att få sitt hår blött. ”Och du säger att jag är envis.” Sa han och satte sig ned på huk så att jag kunde sätta mig på hans axlar. När jag satt mig till rätta reste han sig upp och till en början kändes det som att jag skulle ramla baklänges, men efter en stund vande jag mig. Han gick ut så att vattnet nådde upp till hans navel. Och dum som han var lutade han sig bakåt så att jag trillade ned från hans axlar, rakt ner i vattnet. Jag kom upp till ytan med en chockad blick, det första jag tänkte var att han inte skulle få komma undan med det här. Jag började skvätta en massa vatten på honom och hoppade på honom för att han skulle komma under ytan. När jag tillslut lyckats få honom en aning blöt så slutade vi, istället tog han tag om mina höfter och lyfte upp mig så att jag hade mina ben runt om hans midja.
”Jag kan inte fatta att du åker hem om nio dagar.” Sa han bekymrat.
”Jag kan inte fatta att jag fyller 18 imorgon.” Sa jag och Justins ögon förstorades till två stora pingisbollar. Jag skrattade till och visste att jag satt honom i en pinsam situation.
”Vänta nu… fyller du år imorgon? Varför har du inte sagt något?” Sa han frågande.
”För att jag inte tycker att födelsedagar är något speciellt.” Sa jag och log.
”Inte något speciellt, Tay… du fyller 18, det kallar jag speciellt. Och det är pinsamt nog för mig att jag inte visste om det.” Sa han och han såg besvärad ut.
”Förlåt… och tyck inte det är pinsamt, för du kunde inte veta eftersom jag inte har sagt någonting.” Sa jag och kysste honom lätt.
”Jo, för en pojkvän ska veta när hans flickvän fyller år.” Sa han bekymrat.
”Men du vet ju nu… ellerhur?” Sa jag och log brett mot honom.
”Det hade varit bättre om jag vetat det tidigare.” Sa han och suckade.
”Bli inte butter nu…” Sa jag och gav honom en låtsas ledsen min.
”Men jag har ju inte hunnit planera något.” Sa han och gjorde den ledsna minen tillbaka.
”I’m up for everything.” Sa jag och höjde på mitt ena ögonbryn flörtigt.
”Kinky.” Sa Justin och skrattade till samtidigt som hans händer gled ner på min rumpa igen, fast denna gången tog han dem under mina bikinitrosor. Tack och lov att ingen kan se under vattnet.

Efter ett tag började vi gå upp mot stranden igen. Det min blick drogs till direkt var den stora flocken av fotografer som diskret försökte fota oss en bra bit ifrån där vi var. Jag försökte ignorera dem, men på något sätt gick det inte och jag tror Justin märkte på mig att jag blev besvärad.
”Jävlar vilka sexiga bilder dem måste ha fått på oss.” Sa han skämtsamt och skrattade till.
Jag ignorerade det han sa och snart var vi tillbaka vid solsängarna.
”Ni såg ut att ha det mysigt.” Sa Ryan till oss när vi kom fram och jag satte mig ned på min solsäng och räckte tungan åt honom, vilket fick både han, Julia och Alfredo att skratta till.
”Bara jag som lagt märke till alla fotograferna där borta?” Sa Julia frågande.
”Tyvärr inte, men vi skiter bara i dem.” Sa Justin och log mot henne.
”Någon som är på att köra Jetski? Jag, Fredo, Kenny och Julia är ganska sugna.” Sa Ryan och log.
”Jag är lätt på!” Sa jag och reste mig snabbt upp. Ingen annan verkade vara sugen, inte ens Justin, vilket förvånade mig. Vi alla började gå mot bryggan som ledde ut till flotten där dem hade sin Jetski station. Jag var lite nervös eftersom jag aldrig kört Jetski innan, men det skulle bli sjukt roligt.
”Tay, du får åka bak på någon, man måste vara 18.” Sa Ryan.
”Men jag fyller 18 imorgon, så kan vi inte bara säga till dem att jag är 18?” Sa jag frågande.
”Imorgon? Varför har du inte sagt något?” Sa Ryan och Alfredo nästan samtidigt.
”Okej, jag har redan haft det samtalet med Justin. Men nu vet ni i alla fall.” Sa jag och log.

Vi gjorde som jag sagt och sa att jag var 18. Vi satte på oss västar och vi bestämde att jag och Alfredo skulle ha en Jetski tillsammans, Julia och Ryan en, och Kenny skulle få en för sig själv. Alfredo var den som fick börja köra och jag satt bakom honom och höll fast mig så hårt jag bara kunde.
”Gumman, du behöver inte hålla så hårt… vi har inte börjat köra än.” Sa Alfredo och skrattade. Jag tittade generat på honom och skrattade med för att slippa den pinsamma stämningen.
Efter ett tag körde vi iväg och det kändes som att jag svävade på moln. Det gick så fort att jag inte riktigt hängde med och för varje meter vi körde, kändes det som att jag skulle trilla av. Vi körde i varandras svallvågor och när vi flög upp i luften fick jag en ilande känsla i magen, men jag tror inte jag haft så här roligt på länge. Efter ett tag stannade vi Jetskin och jag och Alfredo byta plats.
Han fick visa mig hur man gjorde innan han vågade låta mig köra, och när jag väl efter ett tag kommit in i det hela körde jag lika fort som han gjort när han körde. Jag hörde hela tiden hur han skrek ”wow” bakom mig och ibland hängde även Julia, Ryan och Kenny på det skriket.
Vi stannade alla fem mitt ute på havet för att ta en liten paus.
”Vad säger ni, ska vi tävla?” Sa Ryan som satt bakom ”ratten” på hans och Julias Jetski.
”Jag vet inte bro, vågorna har blivit ganska stora nu… tänk så vurpar man i den hastigheten.” Sa Kenny och jag blev orolig då han nämnde vurpa.
”Kom igen, om man känner att man tappar kontrollen så saktar man ner.” Sa Ryan och som alltid annars är han aldrig rädd för att pröva nya grejor.
”Vad säger du Tay, är du på?” Sa Alfredo och satte sin hand på min axel. Jag funderade en stund och kom att tänka på att det förmodligen är once in a lifetime som jag gör detta.
”Jag är på, men… bara om jag får köra?” Sa jag och blinkade mot honom. Han gav ifrån sig en suck och skakade på sitt huvud med ett leende.
”Jaja, som du vill.” Sa han och skrattade till.
”Nå Kenny, vad säger du?” Sa Ryan och kollade frågande på Kenny som såg ut att tveka.
”Okej, men om ni känner minsta lilla obalans, sakta ner då för guds skull.” Sa han allvarligt.
Vi alla nickade mot honom och vi ställde alla tre Jetskisarna på rad. Julia räknade till tre och vi var snabbt iväg. Ett tag så ledde Kenny, och jag försökte göra allt för att köra om honom. Vi hade satt målet vid en boj som låg en bit bort och när det inte var långt kvar så lyckades jag ta mig förbi både Kenny och Ryan. När vi kom i mål skrek både jag och Alfredo och utan att tänka på att jag körde så fort vände jag mig om för att se vart dem andra tog vägen. Det jag då inte märkte var att vi körde rakt emot en stor våg. Jag kände hur hela min bröstkorg trycktes mot styret hårt och jag fick även Alfredos tyngd på mig vilket inte gjorde smärtan mot bröstet lättare. Rätt som det var vände sig hela Jetskin och snart slogs våra kroppar hårt mot vattenytan som kändes som asfalt.

Justins version.

Jag låg på en av solsängarna på stranden med hörlurarna i. Jag var nästan lite sur på mig själv att jag inte följt med dem andra för att åka Jetski. Istället låg jag nu här och kollade på när dem körde. Jag såg hur dem tävlade och att Taylor och Alfredo vann loppet. När jag sett att dem vunnit stängde jag mina ögon, men jag kunde känna hur folk reste sig från sina solsängar. Jag öppnade ögonen och såg alla stå upp i sanden förutom jag. Mamma och Carin stod med sina händer för munnarna och Scooter var på väg mot bryggan med Allison, Tay och Dan. Jag kollade ut mot havet där allas blickar var riktade och såg endast två Jetskis. Min blick flyttades ytterligare några centimeter åt vänster och jag såg att en av jetskisarna låg upp och ner. Jag tog av mig mina hörlurar och reste mig upp.
”Vad har hänt?” Sa jag till mamma och Carin som såg alldeles chockade ut.
”Tay’s och Alfredos jetski vurpade och dem flög av. Det är bara en av dem som kommit upp till ytan, men vi kan inte se vem det är.” Sa Carin chockat.
Utan att tänka på något annat började jag springa mot bryggan och snart var jag hack i häl med Scooter och de andra. När vi kom fram till flotten hade Kenny kommit tillbaka med Alfredo som inte såg ut att ha skadat sig. Han satt chockat på flotten och kollade ut mot havet.
”Vart är Taylor?” Sa Scooter allvarligt.
”Jag vet inte man… vi flög av och jag försökte leta efter henne men jag kunde inte hitta henne.” Sa Alfredo snabbt och jag kunde höra på honom att han kommit i en rejäl chock.
”Vi skickar ut ett dykar team.” Sa en av killarna i personalen.
”Hur lång tid kommer det ta innan dem är här?” Sa jag snabbt.
”Kanske tio minuter?” Sa killen.
”TIO MINUTER? Hon hinner för fan dö under dem tio minuterna.” Skrek jag argt.
”Justin, lugna ner dig. Dem kommer hitta henne.” Sa Allison och lade sina händer på mina axlar.
”KENNY!?” Hörde vi Ryan och Julia skrika borta vid Alfredos och Tays upp och ned vända Jetski.
Kenny satte sig på sin Jetski och körde fort iväg. Vi alla stod och kollade på dem och snart såg vi hur Kenny hoppade ned i vattnet. Det tog inte lång tid innan han kom upp till ytan och när han väl gjorde det såg vi att han hade Tay med sig. Jag blev lättad då jag såg att dem var på väg tillbaka mot oss. Men när dem kom fram till flotten såg dem alla tre stressade och chockade ut.
”Ta henne fort… ring ambulansen.” Sa Kenny och körde så nära flotten som möjligt så att vi kunde ta emot Tay. Hon var alldeles blek i ansiktet och vi fick ingen kontakt med henne.
”Hennes flytväst hade fastnat i styret, hon måste ha blivit medvetslös innan hon hamnade i vattnet, för om hon varit medveten om det hela så hade hon tagit loss sig själv vilket inte var så svårt.” Sa Kenny samtidigt som han gick av Jetskin och kom upp på flotten.
”Taylor… Taylor hör du mig?” Sa Scooter som satt sig ned bredvid henne. Vi fick ingen reaktion från henne. Hon låg bara där helt stilla med stängda ögon. Det såg nästan ut som att hon sov.
”Ursäkta, kan ni backa undan lite så att vi kan komma till.” Sa en kvinna som dykt upp, hon var klädd i läkar kläder så jag antar att hon var ifrån sjöräddningen.
”Hur länge har hon varit under vattnet?” Sa kvinnan som satt sig ned bredvid Tay och kände på hennes puls. ”Kanske tio minuter.” Sa Kenny allvarligt.
Kvinnan började göra hjärt och lugn räddning och var även tvungen att göra mun mot mun metoden. Precis när hon slutade och vände sig mot mig och Scooter och gav oss en bekymrad blick hörde vi alla hur Tay tog ett djupt andetag och snabbt därefter började hon hosta upp en massa vatten.
”Taylor, kan du höra mig?” Sa kvinnan och lyfte upp hennes huvud.
Tay öppnade ögonen och hon såg alldeles yr ut. Hon kollade sig runt på oss alla som stod och kollade på henne och jag kunde se att hon var minst lika chockad som Alfredo.

Taylors version.

”Vad hände?” Sa jag och kollade frågande på kvinnan som satt framför mig.
”Ni vurpade med Jetskin, din flytväst fastnade i styret och du var under vattnet i drygt tio minuter.” Sa den främmande kvinnan. Jag kollade runt på alla som stod runt omkring och såg att Justin var här.
”Jag måste ha tappat medvetandet precis då jag landade i vattnet, för det enda jag kommer ihåg är att min bröstkorg trycktes hårt mot styret och därefter flög jag i vattnet.” Sa jag förvirrat.
”Har du ont någonstans?” Sa hon och kollade frågande på mig.
Jag försökte känna efter och snart kunde jag känna trycket över mitt bröst. Jag pekade på bröstkorgen. Kvinnan började knäppa upp min flytväst och när hon fått av den såg jag alls miner gå från lättade till lite smått chockade. Jag böjde mitt ansikte ned och såg ett stort blåmärke som sträckte sig från ena sidan till den andra på min bröstkorg.
”Det kommer gå bort om några dagar.” Sa kvinnan och log mot mig.
”Om det skulle bli några problem så är det bara att ringa.” Sa kvinnan snabbt där efter samtidigt som hon reste sig upp och skakade Scooters hand som log tacksamt mot henne. Jag reste mig sakta upp och Justin ställde sig snabbt bredvid mig och tog sin hand om min rygg. Jag vände mig om mot honom och kramade om honom hårt. ”Jag trodde du hade dött.” Viskade han och jag kände tyngden på hans ord vilket fick mitt hjärta att stanna till.
”Så lätt blir du inte av med mig.” Sa jag skämtsamt och vi båda skrattade till. Våra läppar möttes och vi hörde alla runt omkring som sa ”Aw.”.
När vi kom tillbaka till stranden kom Carin, Mama Jan och Pattie springandes mot oss, alla tre med vars ett oroligt ansiktsuttryck.
”Kära nån, hur gick det?” Sa Pattie då hon kom fram till mig och Alfredo.
”Vi lever.” Sa jag och log mot henne.
”Tacka gud för det!” Sa hon och omfamnade oss båda i en kram.
Vi fortsatte bort till solsängarna och jag slängde mig ned på en av dem utan att ens tänka på vems det var. Jag gick igenom allt som precis hade hänt och kunde knappt fatta det. Justin trodde att jag hade dött… allt kände så overkligt, jag skulle aldrig kunna föreställa mig att något sånt här skulle kunna hända mig, men egentligen… det mesta har hänt mig, så varför skulle inte det här vara möjligt? Det hela fick mig att tänka på Leo, min skyddsängel.