stuckinthebieberstory

En vecka senare.

”Vilket jävla fett hus.” Sa Melody då hon kom innanför ytterdörren då hon var den första gästen till vår inflyttningsfest. Jag log brett mot henne och kläderna jag bar var ett par ljusa jeansshorts, en svart tuptob och ett brunt flätat skärp i midjan.
”Är det mycket folk som ska komma?” Sa hon då vi var på väg upp till mitt rum.
”Ja, ganska… det är många från Bills jobb, mammas jobb, sen hela släkten och sen har ju mamma bjudit hit Vincent som vi träffade på Cypern, kommer du ihåg honom?” Sa jag frågande.
”Ojoj, vad säger Justin om det?” Sa hon och gav mig en jobbig blick.
”Han vet inte att han kommer. Vi har inte pratat sen hans födelsedag förra veckan… han kommer hem imorgon.” Sa jag och kände mig skamsen som inte nämnt någonting om inflyttningsfesten för Justin.
”I smell drama.” Sa Melody samtidigt som hon satte sig ned på min säng med ett hånflin.
Jag ignorerade det hon just sagt och fick lite panik över vad Justin skulle säga om han fick reda på att Vincent varit här. Mitt i mitt tänkande avbröts jag då min telefon burrade till i min ficka.
”Hallå?” Sa jag utan att ha kollat på skärmen vem det var som ringde.
”Taylor, det är Vincent!” Sa Vincent glatt.
”Hej! När kommer du?” Sa jag snabbt.
”Jag är på väg, men du jag hade tänkt fråga dig om det är okej att jag tar med mig några vänner?” Sa han och lät osäker, förmodligen eftersom han inte visste riktigt vad jag skulle svara.
”Hur många är dem?” Sa jag frågande.
”8 st… jag vet att det är lite för många, men dem är riktigt schyssta!” Sa han glatt.
”Nja, jag vet inte… jag måste nog snacka med mamma först.” Sa jag tvekande.
Jag gick ned på nedanvåningen och in i köket som hade fyllts av gäster. Jag letade upp mamma som stod och pratade med Julias mamma Vivianne.
”Hej snäckan!” Sa Vivianne då jag kom fram till dem.
”Hej vivi!” Sa jag glatt och kramade om henne.
”Mamma, jag måste prata med dig.” Sa jag och gav mamma en menande blick.
Mamma nickade mot mig och följde med mig ut i hallen som var folktom.
”Du vet Vincent som du bjöd hit, du vet förra veckan från möbelvaruhuset?” Sa jag frågande.
”Aa, ska han inte komma eller?” Sa mamma helt oförstående.
”Jo, men han undrade om han kanske skulle kunna få ta med sig åtta kompisar?” Sa jag osäkert.
Hon stod och tänkte en stund och jag var säker på att hon skulle säga nej.
”Okej, men då får ni vara i vardagsrummet, för vi ska ju sitta i tältet ute i trädgården.” Sa hon och log mot mig. Jag sken upp i ett leende och tryckte mobilen mot örat.
”Det gick!” Sa jag glatt.
”Härligt, men vi kommer om tio minuter typ. Hej!” Sa han charmigt och lade på luren.

Efter tjugo minuter hade killarna kommit, vi hade även ringt hit Khloé, Theresa och Erica eftersom jag och Melody inte ville vara dem enda tjejerna. Vi hade alla slagit oss ned i vardagsrummet och jag hade kopplat in min dator i högtalarna till tv’n och utan förvarning började killarna lasta upp vodkaflaska efter vodkaflaska på soffbordet.
”Ehm, det är nog bäst för er att varken mamma eller min styvpappa får syn på det där.” Sa jag och blängde på flaskorna som dem lastat upp.
”Det är lugnt, om dem kommer in så tar vi ner det på golvet bara.” Sa Vincent och log brett.
”Har du glas?” Sa Jacob, en av Vincents kompisar.
Jag gick ut i köket och hämtade in glas åt oss alla, jag tog såklart för givet att vi tjejer också skulle få smaka och det blev vi också. Snart hade jag blivit bjuden på fem glas och jag hade svept alla i ett svep. Varken mamma eller någon annan av våra gäster hade kommit in i huset, så istället för att jag skulle sitta och vara tråkig hela kvällen så släppte jag loss alla trådar i kroppen.

”Kan man kanske få en private tour runt om i huset?” Sa Vincent och log brett mot mig.
”Absolut.” Sa jag lite småsluddrigt. Har jag glömt att nämna att jag är väldigt lättpåverkad?
Jag tog tag i hans hand och ledde honom upp på ovanvåningen. Jag visade honom toaletten, mammas och Bills sovrum och de andra två gästrummen. Vi fortsatte vidare till mitt rum och när vi kom in där släppte jag taget om hans hand och vände mig om mot honom med ett brett leende.
”Jävlar vad fint.” Sa han och såg imponerad ut. 
”Det börjar bli i alla fall, jag har inte köpt alla möbler än.” Sa jag och fylle log.
”Du är också ganska fin.” Sa han och log sitt charmiga leende mot mig samtidigt som han började närma sig mig. Jag fick lite panik och backade bakåt för att inte komma för nära honom. Snart bromsade en vägg upp mig och han tryckte mig hårt mot den. Våra läppar nuddade vid varandra och jag vet inte vad som flög i mig men jag lät allting fortsätta. Han lyfte upp mig och tryckte mig hårdare mot väggen samtidigt som våra läppar kysstes passionerat.
Jag kände plötsligt hur min mobil burrade till i min bakficka på mina shorts. Jag tryckte bort Vincent som släppte ned mig på golvet. Jag rättade till min tubtop som hamnat på sniskan. Skärmen visade ett inkommande samtal från Justin. Mitt hjärta började banka fortare och det som nyss hänt kom som en flygande bomb rakt in i min mage. ”H-hallå?” Sa jag osäkert.
”Kom ut.” Sa Justin som lät pigg och glad.
”Va? Vart är du?” Sa jag frågande.
”Utanför, kom.” Sa han och skrattade till.
”Hur visste du vart vi flyttat?” Sa jag fortfarande frågande.
”Din mamma berättade över sms innan idag, jag ville göra det till en överraskning.” Sa han glatt.
Mitt hjärta började banka ännu fortare och jag kände att min andning blev svårare. Mina ben försökte vika sig under mig och Vincent stod framför mig och små log samtidigt som han kollade frågande på mig. Jag tog min hand i ansiktet och jag kände hur gråten trycktes upp i halsen. Hur kan jag vara så korkad? Hur kan jag dricka så mycket att jag inte ens kan kontrollera mig själv? Hur kunde jag låta detta mellan mig och Vincent hända? Hur kan jag göra så mot Justin? Hur kan jag göra så mot den personen som sagt att han älskar mig, hur kan jag ens göra så mot den personen jag älskar och som även nu står utanför mitt hus och som jag saknat så oerhört mycket?
”Jag kommer ut.” Sa jag snabbt och lade på luren.
”Vem var det?” Sa Vincent med ett leende på läpparna samtidigt som han närmade sig mig.
Hans händer smekte mina höfter och denna gången lät jag det inte gå längre. Istället slet jag loss hans händer och kollade chockat på honom. ”Du och dem andra, stannar här inne!” Sa jag samtidigt som jag sprang ut från mitt rum. Då jag sprang ned för trappan kände jag tårarna tryckas upp ur ögonen. Jag kom ned i hallen och mötte Melody och Jacob som stod och kysstes mot väggen. Melody vände sig om och våra blickar möttes. Hon vände sig mot Jacob och bad honom gå in till de andra. Hon kom fram till mig och tog tag i mina armar. ”Tay, vad har hänt? Var är Vincent?” Sa hon chockat.
”Melody, jag fattar inte hur jag kunde låta det hända.” Sa jag samtidigt som jag bröt ut i gråt.
”Gumman, vad har hänt?” Sa hon chockat och frågande.
”Vincent och jag… oh jag vill inte ens tänka på det. Justin är utanför.” Sa jag och kände att jag aldrig skulle klara av det här. Hur kunde jag vara så dum?
”Oh my god…” Sa hon samtidigt som hon släppte mig och såg fundersam ut.
”Sluta…” Sa jag och försökte torka bort mina tårar, fast dem fortsatte bara rinna.
”Hade ni… sex?” Sa hon frågande.
”Nej, gud nej! Vi bara kysstes och ohhhhhh, vad ska jag göra?” Sa jag gråtandes.
”Du måste berätta för Justin.” Sa hon allvarligt.
”Han kommer aldrig förlåta mig.” Sa jag och tänkte på hur Justin skulle reagera.
”Du måste.” Sa Melody samtidigt som hon puttade mig mot dörren.
Jag tog tag i handtaget och tvekade i någon sekund innan jag öppnade dörren och såg Justins kropps kontur borta vid grinden. Jag torkade bort tårarna som fortfarande rann ned för kinderna och försökte sansa mig. Jag gick med sakta steg bort mot honom och när han såg mig sken han upp i ett brett leende. Men så fort han såg att jag grät sjönk leendet till en orolig blick.

 

Justins version.

Jag blev så glad då jag såg Taylor komma gåendes från husets ingång. Men så fort jag såg att hon grät blev jag orolig och det skar i mitt hjärta av att se henne ledsen.
Hon öppnade grinden och gick fram till mig, jag omfamnade henne i en stor kram och det var längesedan jag hörde henne gråta så här mycket.
”Taylor, vad har hänt?” Sa jag och tog tag i hennes ansikte och kollade henne djupt i ögonen.
Hon fick inte fram några ord, utan hon stod bara där och grät.
”Snälla, berätta vad som har hänt?” Sa jag och blev orolig över att det hänt något allvarligt.
”J-a-ag kan… inte.” Fick hon fram genom sina snyftningar.
”Du måste, jag klarar inte av att se dig så här ledsen.” Sa jag allvarligt.
”Du… kommer aldrig… förlåta… mig.” Sa hon hackandes.
Jag började fundera över vad det var hon ville få sagt med det hela… vad hade hon gjort som jag aldrig skulle förlåta henne för? Hon hade låtit helt normal i telefonen?
”Vad har hänt?” Sa jag och nu började känna lukten av alkohol från henne.
”Det var inte meningen att det skulle hända. Jag lovar att jag inte gjorde det med flit, det bara hände.” Sa hon stressat och hon grät samtidigt som hon sa det.
”Vad gjorde du inte med mening?” Sa jag och kollade på henne frågande.
”Jag och Vincent… Justin, du måste förstå att det inte var meningen, det bara hände och det kommer aldrig hända igen.” Sa hon snabbt och kollade ned i marken.
”Du och Vincent har gjort vad?” Sa jag frågande och jag kände hur ilskan bubblade upp inom mig.
”Vi kysstes… Oh Justin, förlåt… det var inte meningen att det skulle hända. Jag vet inte vad som flög i mig, jag borde ha slutat då han pressade sina läppar mot mina.” Sa hon och jag kände hur hennes ord blev mindre och mindre betydelsefulla. Istället för att kolla på hennes kollade jag åt ett helt annat håll och jag kan inte beskriva känslan jag kände inom mig. Plötsligt närmade Taylor sig mig och försökte omfamna mig i en kram, men istället för att besvara kramen slog jag bort hennes armar.
”Rör mig inte!” Skrek jag och hon kollade upp på mig chockat.
”Justin, snälla… förlåt!” Sa hon och grät nu lika mycket som hon gjorde då hon precis kom ut.
”Att du ens har mage till att komma ut här och ta dina äckliga händer runt min kropp.” Sa jag och kände mig äcklad över att hennes tunga precis varit inne i en annan killes mun.
”Justin, du måste förstå mig… jag gjorde det inte med mening.” Sa hon gråtandes.
”Men ändå så gjorde du det?” Sa jag och kollade argt och frågande på henne.
”Jag vet inte vad som hände, men det bara hände och det kommer aldrig hända igen.” Sa hon snabbt.
”Du är ett stort skämt Taylor.” Sa jag och hånflinade mot henne.
”Justin… sluta!” Skrek hon och jag blev chockad över att det ens fanns någon kraft kvar inom henne.
Jag ryckte på mina axlar och orkade inte stå kvar och se henne. Jag vände mig om och gick mot min bil jag parkerat en bit bort. Jag hörde henne gråta bakom mig, men jag orkade för tillfället inte bry mig om henne överhuvudtaget. Hon hade gått för långt och jag är rädd att jag aldrig kommer kunna förlåta henne. Att det var Vincent, killen från Cypern, som också var inblandad gjorde det hela ännu mer äckligt. Jag skulle aldrig kunna tänka mig Taylor vara otrogen, men jag hade visst fel.
Jag satte mig i bilen och jag satt där ett tag i tystnad och gick igenom allting i huvudet. Jag kunde inte förstå det, det kändes som en dröm och en del av mig hoppades på att det var det.
Jag började tänka tillbaka på tiden jag och Taylor haft tillsammans och allt kände bara väldigt sorgligt. Inte det bästa avslutet på ett förhållande precis. Jag kände gråten som tryckte sig sakta upp i halsgropen, men jag kämpade emot den. Jag tänkte inte gråta över henne. Istället blev jag förbannad och slog till ratten så att det började värka i handen. ”Välkommen hem Justin.” Sa jag till mig själv och suckade tungt samtidigt som jag startade bilen och körde iväg, iväg från tjejen jag älskar.